En empirisk studie om betydelsen av den sociala interaktionen inom ett specifikt äldreboende

Sammanfattning: Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat att äldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs av samhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studie av hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.  Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda ochde boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot deboende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen avden sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilkenbetydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivseloch mående?Datainsamlingen bygger på treövergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessametoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan varalämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sinutgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplundsbegrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffssociala band. Den kultur som präglar det äldreboendevi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans medde fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymmedär den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boendeupplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga imånga år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat attäldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs avsamhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studieav hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.