Elevers kunskap eller okunskap i addition? En studie om ett antal elevers kunskaper i addition i årskurs 2, utifrån elevdiagnos, elevintervju och lärarintervju

Sammanfattning: BakgrundNationella- och internationella undersökningar visar att svenska elever har svaga och försämrade kunskaper imatematik. Barnets förkunskaper inom matematik läggs mycket tidigt och skolans första år är viktiga för elevensfortsatta lärande. Dessa kunskaper läggs som grund för eleven att bygga vidare på. Vi har under vårverksamhetsförlagda utbildning uppmärksammat elever som har stora svårigheter med enklareadditionsuppgifter. Detta väckte vår nyfikenhet på hur elever tänker runt räkning i addition och hur lärarenhanterar detta. Med dessa utgångspunkter har vi valt att kartlägga elevers kunskaper inom addition i fyra klasseri årskurs . Vi har även intresserat oss av vilka faktorer som eventuellt kan påverkar elevers kunskaper ochsvårigheter i addition.SyfteSyftet med vårt examensarbete är att titta närmare på elevers kunskaper i årskursinom räkneområdet addition,samt ställa detta i relation till lärarens undervisningsmetoder och rutiner kring diagnoser. Vi vill se om elevernahar förståelse för strategier som underlättar för dem eller om de har fastnat i tidskrävande och kompliceradetankeformer. Vi vill ta reda på varför dessa problem uppstår och vilka didaktiska konsekvenser det kan leda tillsamt se nya möjligheter till inlärning. Vår huvudfråga är: Vilka kunskaper har eleverna i addition och vilkaräknestrategier använder de sig av samt vilken uppfattning läraren har om elevernas kunskapsnivåer och hur honhanterar dessa?MetodStudien genomfördes med hjälp av elevdiagnos och elevintervju av elever i årskurssamt lärarintervju.Eleverna fick genomföra två diagnoser. Den första diagnosen var uppbyggd av additionsuppgifter inomtalområde 1-9 och den andra diagnosen inom talområde 10-19. Vi valde att använda oss av en blandning avstrukturerade och halvstrukturerade intervjufrågor till såväl elever som lärare för att ge utrymme för eventuellaföljdfrågor. På detta tillvägagångssätt fick vi med information som annars kanske hade gått förlorad.ResultatI studien har det visat sig att elevers kunskaper i addition skiljer sig stort. Vi kan konstatera att en del eleveranvänder sig av enkla räknestrategier och har förståelse för tals uppbyggnad medan andra har brister i sintaluppfattning och använder sig av komplicerade räknestrategier. Vidare verkar det som om det finns ett flertalfaktorer som kan påverka elevernas kunskaper. Lärarens rutiner kring diagnoser och individualisering är en avdessa. Andra faktorer är lärarens val av arbetsmetoder och arbetsformer och hur de tolkar styrdokumenten.Lärarna lägger ner mycket arbete på att utöka förståelsen och mindre arbete med att öva tabellträning. Vi harinsett betydelsen av att kartlägga elevernas kunskaper och låta dessa styra vid individualisering. Alla elever harrätt till en undervisning som är anpassad till deras egen nivå och förutsättningar. Slutligen har vi ännu en gångfått bekräftelse på värdet av att genomföra en målstyrd undervisning där elevens lust att lära står i centrum.