Högläsning - för barns språkutveckling i förskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring högläsning i samband med barns språkutveckling. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer på två förskolor i Sverige, där deltagarna arbetade på olika avdelningar. När intervjuerna var genomförda transkriberade vi dem och använde en tematisk analysmetod för att analysera det empiriska materialet. Det sociokulturella perspektivet användes vid analysen av intervjuerna. Resultaten från denna studie indikerar att de intervjuade pedagogerna har en uppfattning om att högläsning ger barn möjligheter att utveckla sitt språk. Detta beror på att barnen får komma i kontakt med nya ord i olika sammanhang och lära sig meningsbyggnad. När det gäller högläsningens eventuella begränsningar för barns språkutveckling framkommer varierande åsikter bland pedagogerna. Några av dem anser att samtliga språkaktiviteter stimulerar barns språkutveckling, medan andra anser att barns språkutveckling antingen kan hämmas eller stimuleras beroende på hur aktiva barnen får vara under högläsningen. Studiens resultat visar även på flera arbetssätt och metoder som pedagogerna arbetar efter eller anser vara av vikt för att främja barns språkutveckling under högläsning. Ett genomtänkt bokval som utgår från barns ålder, språknivå och intresse anser pedagogerna vara viktigt för att barn ska kunna klara av att lyssna och förstå innehållet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att samtala under högläsning för att ge dem möjlighet att komma till tals samt för att tillsammans med kamraterna bearbeta och uttrycka sina tankar. Resultatet belyser även att det finns en strävan hos pedagogerna att skapa språkstimulerande läsmiljöer som bjuder in till läsning, samtal och samspel med andra. Användning av kommunikativa metoder under högläsning anses vara viktigt för att stödja barnen i deras förståelse, meningsskapande och kommunikation med andra. Det används bland annat TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, rekvisita, bilder samt kroppsspråk och olika röstlägen. Till sist visar resultatet att samtliga pedagoger har en positiv inställning till daglig högläsning när det gäller barns språkutveckling. Studiens slutsats är att trots att pedagogerna har olika tankar och arbetssätt med högläsningen har de samma mål med att skapa en social läsaktivitet, där barns språkutveckling stimuleras genom samspel med andra barn och vuxna. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)