Att främja goda matvanor – en intervjustudie med förskolepersonal i fokus

Sammanfattning: Bakgrund: Folkhälsan i Sverige beror till viss del på befolkningens matvanor. Matvanor grundläggs i de tidiga åren vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för barnens matvanor. På såväl global som nationell nivå finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hälsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebär. Vi ville öka förståelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om hur goda matvanor kan främjas bland barn på förskolor. Material och metod: Med kvalitativ ansats genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med förskolepersonal på två förskolor i södra Sverige. Materialet analyserades med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Informanterna uppfattade att förskolan har ett stort ansvar för barns matvanor. Förskolan ansågs ha stora möjligheter att främja goda matvanor bland barn, exempelvis genom att förebilder fungerar som gott exempel, att skapa en trevlig stämning vid matbordet samt att utesluta tvång i matsituationen. Informanterna nämnde även betydelsen av att personal på förskolan agerar samspelt. Slutsatser: Att arbeta hälsofrämjande med barn är av betydelse för folkhälsan i Sverige. Genom att använda förskolan som arena för hälsofrämjande insatser nås en stor andel barn i förskoleåldern. Vår studie ger exempel på arbetssätt för att främja goda matvanor och kan fungera som inspirationskälla för de som arbetar med barn på förskolor. Introduction: Public health in Sweden depends partly on the population’s food habits. Food habits are formed early on in life, which provides the public sector, for example preschools, with good opportunities for creating positive food habits among children. On a global as well as on a national level there are several documents concerning food habits and the health of children. There is a continuing debate about the risks of the population’s food habits. We wanted to increase the understanding regarding the opportunities of food, through a salutogenetic perspective. Aim: The aim was to examine preschool staff’s perceptions regarding the promotion of healthy food habits among children. Methods: Using a qualitative method we carried out seven semi-structured interviews with preschool staff from two preschools in southern Sweden. The interviews were analysed with inspiration from content analysis. Results: The interviewees thought that schools have a great responsibility for children’s food habits. It was said that schools have great scope when it comes to promoting healthy food habits among children, for example through role-models serving as good examples, creating a pleasant atmosphere at table, and excluding coercion from the food situation. The interviewees also mentioned the importance of teamwork within the preschool staff. Conclusions: The promotion of health among children is of great value for the public health in Sweden. By using preschool as a setting, a large number of children are included in health-promotion efforts. Our study provides examples of how to work in creating positive food habits among children. It may also serve as a source of inspiration for people working with children in preschools.