Det skrivna löftet : En komparativ studie om kollektivavtalets roll i Sverige, Storbritannien, Frankrike och Tyskland

Detta är en Kandidat-uppsats från

Författare: Helena Granlund; Annica Kronholm; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Genom att välja de länder inom EU som kan tänkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rätt försöker vi urskilja genom arbetsrättshistorien vad det finns för traditioner när det gäller sedvänjor, arbetarrörelser och arbetsrätt. Uppsatsen är en komparativ studie för att belysa de fyra ländernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De länder som studeras närmare i uppsatsen är Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av länderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet. Övriga länder följde efter i början av 1900-talet. Sedan hur de har valt på olika sätt tillämpa och utveckla arbetsrätten. Vissa har haft kraftig turbulens i form av krig, andra kanske har haft större inslag av socialism eller av liberalism. Det finns tänkbara förklaringar till varför det ser ut som det gör i modern arbetsrätt. Sverige har gett kollektivavtalet en tyngre funktion i samhället medan Frankrike har valt att tillämpa en minimilagstiftning. Storbritannien har valt att inte bruka kollektivavtalet, så avtalet kan sägas ha blivit obsolet. Tyskland har förmånlighetsprincipen vilket innebär att det mer fördelaktiga villkoret ska vara gällande. Sedan har vi allmängiltighetsförklaring av kollektivavtal som täcker en bransch eller geografiskt område och som även används på utländsk arbetskraft/företag. I och med den fria arbetskraftsinvandringen och EU-rätten, är den förenlig med de nationella sedvänjorna och arbetsrättskulturen. Det finns olika alternativa lösningar för att lösa anställningsvillkoren, med eller utan statlig inblandning. Sverige har överlåtit den delen till parterna att förhandla om, medan Tyskland och Frankrike väljer mer statliga interventioner och viss del förhandlingar och slutligen Storbritannien väljer man inget av dem. Det finns också skillnader och likheter i hur länderna tillämpar stridsåtgärder på arbetsmarknaden och den här studien behandlar frågan i olika avsnitt med avsikt att få en fördjupad kunskap om ämnet.

 

Uppsatsen ger också en historisk bakgrund till de olika länderna rättsuppbyggnad, för att öka förståelsen för varför ser ut som det gör idag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)