Överrörlighet hos ridhästar : en enkätstudie riktad till hästägare

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Detta studentarbete handlar om hur rörliga varmblodshästar i Sverige anses vara enligt sina ägare. Det finns ingen definition för överrörlighet hos häst. Överrörlighet är något som på humansidan kan associeras med en sjukdom som heter EhlersDanlos syndrom och hos häst har en del sjukdomar liknats med denna. Till exempel Warmblood Fragile Foal Syndrome (WFFS) hos varmblodsraser och Hereditary Equine Regional Dermal Asthenia (HERDA) hos Quarterhästar. Både WFFS och HERDA är varianter på EDS men är mycket allvarliga och leder ofta till avlivning eller död. Alla tre nämnda sjukdomar är ärftligt nedärvda mutationer i gener som påverkar kollagentypers funktion i kroppen. Ehlers-Danlos syndrom har flera varianter som är kategoriserade efter fenotyp. Denna studie har fokus främst på sambanden till överrörlighetstypen, det vill säga de indikatorer som föreslår en ökad rörelsekapacitet i leder, ligament, senor, skelettmuskulatur och hud. Enkäten avgränsas till varmblodsraser då dessa, i Sverige, är vanligast förekommande inom dressyr och banhoppning. Detta innebär att vissa krav ställs på både tävlingar och avelsmål. Framför allt i dressyren eftersträvas hästar med stor rörelsekapacitet, men samtidigt ifrågasätts detta. Det finns flera fall med individer som på ett eller annat sätt utmärker sig som mer rörliga än majoriteten. I samband med att sjukdomstillstånd uppkommit på grund av selektiv avel, bör detta ses över. Denna enkät görs i syfte att få ett mer översiktligt perspektiv på rörlighet hos varmblod i Sverige. Enkäten riktar sig till hästägare som skulle svara på frågor om hästens rörelseomfång, sjukdomshistoria och exteriör. Det var 42 som svarade på enkäten och deras hästar var ston och valacker av varierande åldrar. Resultatet från enkäten visade att hästar som ansågs mer rörliga hade fler hälsoproblem. Det gick inte att se någon skillnad i rörelse gällande kön, men det gick att se en viss numerisk skillnad baserat på ålder. De slutsatser som kan dras har svag vetenskaplig grund med tanke på att studien var relativt liten i förhållande till hela Sveriges varmblodspopulation. I framtida studier hade studiekvaliteten behövt varit högre i form av större urval och lämpligare observatörer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)