Användning av krävande ballastmaterial vid betongtillverkning - En laborativ utvärdering av absorptionshämmande tillsatsmedel för att möjliggöra användning av glimmerrik bergkross och återvunnen betong som ballast

Sammanfattning: Detta examensarbete utvärderar ett absorptionshämmande tillsatsmedel för att möjliggöra användningen av krävande ballast vid betongtillverkning. Den huvudsakliga anledningen till att ballasten benämns som krävande är att den har ovanligt hög absorptionsförmåga. Studien undersöker hur betongens egenskaper påverkas av olika halter absorptionshämmare. Dels studerades glimmerrikt bergkrossmaterial, som på grund av sin höga halt glimmermineral har en hög vattenabsorption vilket försämrar betongens arbetbarhet. För att minska transportavstånd och därmed klimatpåverkan är det viktigt att kunna använda närliggande täkter, även om bergmaterialet innehåller glimmermineral. Utöver glimmerkrossen studerades även återvunnen betong som ballast. Återvunnen betong har också en hög vattenabsorption vilket är en av de största utmaningarna för att kunna använda det som ballastmaterial. Då betong sällan hanteras cirkulärt i byggprocessen utan ofta läggs på deponi är den återvunna betongen som ballast en intressant tillämpning för att öka den cirkulära användningen. Den största delen av arbetet bestod av en laborativ del där den färska betongens egenskaper, såsom sättmått och värmeutveckling, och den hårdnade betongens egenskaper, såsom tryckhållfasthet, utvärderades hos betongen med krävande ballastmaterial och olika halt absorptionshämmare. För den glimmerrika bergkrossen varierades även vattencementtalet, och för återvunnen betong varierades halt återvunnen betong medan vattencementtalet var konstant. En del av arbetet bestod av en teoridel där standarder och krav kring användning av återvunnen betong som ballast utreddes. Resultatet från studien visade generellt att absorptionshämmaren förbättrar arbetbarheten hos betongen. Dock gav absorptionshämmaren en svagt retarderande effekt på hårdnandet, vilket syntes både i kalorimetrimätningarna av värmeutveckling och i tryckhållfastheten efter 24 tim-mar. Efter 28 dygn fanns inga tecken på retardation från absorptionshämmare. Gällande standard tillåts 5 % av så kallad ballast av restbetong. Om högre halter ska användas, eller så kallad ballast av återvunna rivningsmaterial, ställs krav på provning av ballasten eftersom den måste CE-märkas. Då detta uppfylls finns det möjlighet att använda relativt höga halter av återvunnen betong som ballast, men endast för grovfraktion och för vissa exponeringsklasser. I försöken användes både fin- och grovfraktion och resultaten visade att det är möjligt att överskrida 5 %. Upp till 25 % bedöms som rimligt att användas då absorptionshämmare tillsätts för valt vattencementtal och med både fin- och grovfraktion, medan 40 % bedöms som för mycket.