Vinster i välfärden: En EU-rättslig analys av vinstbegränsningar i välfärdssektorn

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar möjligheten att införa vinstbegränsande bestämmelser i samband med offentlig upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster. I syfte att fastställa huruvida en sådan åtgärd är förenlig med EU-rätten, undersöks dels vilket utrymme den upphandlande myndigheten har att uppställa ett krav om avsaknad av vinstsyfte vid tilldelningen av ett enskilt kontrakt, dels huruvida det är tillåtet för medlemsstaterna att införa motsvarande krav i den nationella lagstiftningen på området. Bedömningen sker utifrån två konkreta förslag som presenterades av Malmö stad respektive LO tidigare i år. Inledningsvis konstateras att EU:s upphandlingsdirektiv inte är tillämpliga vid upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster, men att kontrakt som anses vara av intresse för leverantörer i andra medlemsstater omfattas av primärrättens bestämmelser om de fria rörligheterna och de allmänna rättsprinciperna. Eftersom offentlig upphandling avser anskaffning av varor och tjänster, hänförs krav i det enskilda kontraktet automatiskt till området för den inre marknaden. På den inre marknaden begränsas medlemsstaternas handlingsutrymme av det så kallade inremarknadstestet. Med stöd av EU-domstolens praxis konstateras att Malmö stads krav visserligen är förenligt med flera av testets kriterier, men att det sannolikt inte uppfyller kraven på proportionalitet. Vad beträffar alternativet att införa motsvarande villkor genom en nationell lag, är det tänkbart att åtgärden, istället för att bedömas inom ramen för den inre marknaden, skulle hänföras till området för hälsoskydd. På området för hälsoskydd har unionen enbart stödjande, samordnande eller kompletterande befogenhet, vilket betyder att medlemsstaterna har relativt stora möjligheter att införa vinstbegränsande bestämmelser. En sådan bedömning förutsätter emellertid att LO:s förslag anses ingå i utformningen av det svenska välfärdssystemet. Mot bakgrund av hur förslaget är utformat, kan det inte uteslutas att bestämmelserna istället skulle hänföras till det upphandlingsrättsliga regelverket på den inre marknaden. Därmed skulle EU-domstolen sannolikt anse att också LO:s förslag går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade syftet. Slutsatsen av undersökningen är att det under vissa omständigheter är tillåtet för EU:s medlemsstater att införa krav om avsaknad av vinstsyfte vid tilldelningen av offentliga kontrakt på välfärdsområdet. I varje enskilt fall måste åtgärden emellertid uppfylla kraven på proportionalitet, något som kan ifrågasättas beträffande såväl Malmö stads som LO:s föreliggande förslag.