Studie- och yrkesvägledningens organisation på grundskola : för vem och av vem?

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolor upplever möjligheter att organisera och utföra studie- och yrkesvägledning utifrån elevernas behov. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i olika kommuner i Sverige. Detta för att besvara studiens frågeställningar hur studie- och yrkesvägledning organiseras utifrån elevernas behov, vilka faktorer studie- och yrkesvägledarna upplever som påverkar organisationen och utförandet av studie- och yrkesvägledningen samt vilka möjliga konsekvenser det kan få för studie- och yrkesvägledningen utifrån elevernas behov beroende på om samstämmighet eller diskrepans råder mellan utförandet, styrdokumenten och tidigare forskning. För att få fördjupad kunskap inom området har jag utgått ifrån aktuell forskning samt rådande styrdokument för grundskola och baserar analysen av insamlad empiri på karriärteorierna Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997) och Theory of Circumscription and Compromise (Gottfredson, 1981). Resultatet av studien visar att studie- och yrkesvägledarna känner sig väl förtrogna med sitt uppdrag på grundskolan enligt gällande styrdokument och lagar, men de upplever sig sakna tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser från kommunal huvudman för att uppfylla uppdraget att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning i alla årskurser. Möjliga konsekvenser av detta kan enligt Gottfredson (1981) leda till att eleverna yrkesaspirationer blir ett resultat av en begränsnings- och kompromissprocess baserad på bristande yrkesuppfattningar och begränsad självuppfattning. Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori skulle kunna förklara en tänkbar konsekvens för hur elevernas beslutsfattande vid brytpunkten mellan grundskolan och gymnasiet begränsas av deras handlingshorisont till följd av ett begränsat socialt kapital och habitus, grundat i begränsad självkännedom och begränsade yrkeserfarenheter under grundskoletiden.