”Undervisning i läsförståelse – en väg som öppnar nya världar för eleverna” : En studie om undervisning i läsförståelse i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att utifrån några pedagogers beskrivningar bidra med kunskap om undervisning i läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd i grundsärskolans årskurser 7-9 och på gymnasiesärskolans nationella program. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger verksamma inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan och som undervisar i ämnet svenska. Resultaten analyseras utifrån begrepp hämtade från sociokulturell teori, nämligen fysiska och intellektuella redskap, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding/ kommunikativa stöttor. Resultatet visar att pedagogerna ser läsförståelseförmågan som en grund för elevernas möjligheter till självständighet och delaktighet i samhället. Undervisning i läsförståelse ses som avgörande för elevernas läsförståelseutveckling. Skolans ansvar att tillgodose undervisning utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar betonas. Organiseringen av undervisning utifrån elevernas individuella behov innebär att olika undervisningsmetoder, hjälpmedel och elevgrupperingsmetoder används. Lärarens aktiva roll, engagemang och förtrogenhet med olika metoder ses som grundläggande för framgångsrik undervisning. En gemensam uppfattning är att fortlöpande, intensiv och repetitiv undervisning ger bäst resultat. Pedagogerna i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans individuella program uttrycker att tillgängliga tids- och personalresurser möjliggör en sådan undervisning, medan pedagogerna på gymnasiesärskolans nationella program menar att den schemalagda undervisningen i svenska är otillräcklig för att tillgodose fortlöpande undervisning. Baserat på det beskrivna behovet av fortlöpande, intensiv och repetitiv undervisning i läsförståelse, diskuteras i resultatdiskussionen om tidsresurserna är tillräckliga i aktuella elevgrupper på gymnasiesärskolans nationella program för en hållbar läsutveckling. Om man vidhåller att god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för fullt deltagande i det moderna svenska samhället och att syftet med utbildning är att förbereda eleverna för ett ansvarsfullt liv i samhället, så är min mening att undervisning i läsförståelse i hög grad bör prioriteras inom såväl grundsärskolan som gymnasiesärskolan.