Konsekvenser av ett glyfosatförbud för svensk växtodling

Sammanfattning: Under 2017 fördes flera diskussioner angående ett glyfosatförbud i Europa där flera skribenter menade på att det saknades konsekvensanalyser i ämnet. Detta bidrog till att jag beslutade mig för att undersöka hur svenska växtodlare ansåg att de skulle påverkas av ett glyfosatförbud. Rapporten utfördes delvis genom en litteraturstudie, men bygger främst på en enkätstudie där de tillfrågade lantbrukarna var kunder till Varaslättens Lagerhus. Enkäten delades ut under två olika medlemskvällar och av samtliga tillfrågade valde 102 lantbrukare att besvara enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 67 %. Under 2017 diskuterades frågan kring glyfosatets fortsatta godkännande. International Agency for Research on Cancer, IARC, klassade under 2015 glyfosat som cancerogent för människor. European Chemicals Agency, ECHA, å sin sida ansåg att glyfosat ej kunde anses vara cancerogent. Detta gjorde även European Food Safety Authority, EFSA, samt Food and Agriculture Organization of the United States, FAO. Det EU-kommissionen röstade igenom under år 2017 var ett fortsatt godkännande i fem år, fram till 15 december 2022. I vanliga fall är det vanligaste att EU-kommissionen beslutar om en förlängning på femton år av kemiska preparat. EU-kommissionens beslut i detta fall indikerar på en viss reservation för ett fortsatt användande av glyfosat. Frågorna i enkätstudien fokuserade på hur lantbrukarna ansåg sig påverkas av ett glyfosatförbud i aspekter så som växtföljd, produktionskostnader, jordbearbetningsmetod och maskinanvändning. En återkommande konsekvens som lantbrukarna angav oberoende fråga var det faktum att jordbearbetningen med diverse redskap antas öka och därmed även dieselförbrukningen. Ökad ogräsförekomst och svårare att hantera dessa problem var också ett svar som förekom på fler frågor. Dessutom ansåg en del av lantbrukarna att deras växtföljd skulle behöva förändras och grödor som vete, baljväxter och lin exkluderas ur den. Samtliga konsekvenser som angavs kan i förlängningen innebära ökade kostnader för lantbrukarna och utifrån vilken utveckling spannmålspriserna förmodas få kan det diskuteras hur den fortsatta lönsamheten för svenska växtodlare kommer att se ut.