I stort sett handlar det om likes : En studie i hur normer och beteendemönster ser ut och skapas för användandet av Instagram

Detta är en Kandidat-uppsats från Konstfack/Institutionen för Bildpedagogik (BI)

Sammanfattning: Det här examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 år gamla och deras relation till sociala medier och då med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger på en undersökning i två delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de använder sig av appen, tolkar och tänker och en observationsdel där jag tagit del av samma informanters bilder på Instagram. Jag tittar på hur användaren formas av Instagram och hur Instagram formas av användaren, på vilket sätt informanterna förhåller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig från den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populärkulturella tidsfördriv där vi förväntas publicera vardagsbilder eller hur används det? Jag vill i den här studien kartlägga de normer som formar ungdomar 16-19 som använder sig av Instagram, de mönster som finns för användandet och se det ur Image – Picturesynvinkel, där picture står för bilderna enskilt och image är helhetsbilden de ger tillsammans genom frågeställningen: Hur ser normer och mönster ut för användandet av Instagram bland gymnasieungdomar? Syftet med undersökningen är att bättre förstå vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss. Vad gör Instagram med användarens självbild och de normer för hur en ska vara och leva, påverkas vi eller går det oss förbi precis som vi tenderar att scrolla förbi händelser och bilder på sociala medier? Skulle man kunna/är det lämpligt att interagera med Instagram i bildundervisning och i så fall på vilket sätt? Resultatet av undersökningen stämde inte alls överens med de tankar och föreställningar jag inledningsvis hade. Istället för att tala om parallella världar, dubbla identiteter med ett sociala medier-jag och ett IRL-jag så vittnade många av informanterna om att de inte kunde frångå sitt IRL-jag på sociala medier för att det då skulle uppfattas som avvikande och konstigt. Även om det finns ett beteendemönster som anses vara okej så får individuella spelregler utformas som att hålla en viss redigeringsstil eller inte gilla/like förrän tio stycken före gjort det, då försvinner nämligen namnen på de som gillat en viss Instagrambild och ersätts med ”11 likes”. Min undersökning gestaltades på Konstfacks vårutställning 2014 i ett brädspel baserat på det sociala spel som återfinns på sociala medier och Instagram. Spelet är konstruerat och framtaget tillsammans med två kurskamrater vars undersökningar behandlar närliggande områden. Josefhine Olsson Forsström – Onstage/Offstage, om representationer och tillhörigheter på kollisionskurs och Mia Widoff – Jag syns alltså finns jag! En studie i hur ungdomar kommunicerar på sociala medier och hur stor vikt de lägger vid bild- och skriftskapande i interaktion med andra.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)