Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sammanfattning: Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte längre har rätt till grundsärskolan utan signifikanta intellektuella funktionsnedsättningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan är ensamma och är mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville undersöka vad är det som försvårar eller underlättar social integration för barn med autism i grundskolan. Därför, syftet har varit att belysa hur några specialpedagoger arbetar med att socialt integrera barn med autism i åldern mellan 6–15 år i den kommunala grundskolans sociala miljöer i Sverige. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt djupintervjuades tre kvinnliga specialpedagoger och en manlig specialpedagog som under tidpunkten arbetade med barn med autism i kommunala grundskolan i en stor stad i mellersta Sverige och var i åldrarna 49–56 år. Studiens empiri har analyserat med hjälp av Braun och Clarke (2006) tematiska analys och Ervin Goffmans (2009) dramaturistiska perspektiv med relevanta begrepp såsom ”front-stage” och ”back-stage” samt Gorge Herbets Mead teori om rolltagande tas till hjälp för analysen av studiens resultat. Resultat visade att utmaningar som barn med autism möter i social integration i grundskolans sociala skolmiljöer var att tolka sociala koderna/de oskrivna reglerna i umgänget med skolkamraterna. De har svårigheter att förstå de andras handlingar i ”front-stage”. I skolan förekommer mycket icke verbala språk, d.v.s. gestikulation och ansiktsuttryck, vilket påverkar dem när de framträder inför andra. Ett annat mönster i social integrering är att barn med autism är starkt rutinbundna. Till exempel när en schemabrytande aktivitet görs blir det svårt för de här barnen. Däremot är det gynnsamt med en mindre grupp med tydliga roller vilket ökar acceptans för olikheter i skolan. De möter svårigheter i sociala integrationer på skolgården som inte är lika styrda som i klassrummet. De intervjuade specialpedagogerna upplever att barn med autism i grundskolan har olika behov och detta speglas i behovet av att få ingå i ett socialt sammanhang men också ibland i ”back-stage” få vara ifred när de är utmattade och/eller har redan haft mycket sociala interaktioner i klassrummet. En viktig slutsats i denna studie är att det finns olika strategier för att underlätta den sociala integrationen i klassrummet och på skolgården i grundskolan. Mitt resultat visar det verkar viktigt att vara steget före innan det har uppstått en konflikt, både i klassrummet och på skolgården. Jag fann också strategierna på att jobba ihop med signifikanta andra alltså vänner med samma intresse och sociala berättelser är en strategi i för underlättar samspelet mellan barn med och utan autism i grundskolan.