IAS 19 "Aktuariella antaganden - ingen exakt vetenskap"

Sammanfattning: Problembakgrund: Förmånsbestämda pensionsplaner är kända för sin höga grad av osäkerhet, då ett antal svåra bedömningar tvingas göras. Dessa bedömningar kallas aktuariella antaganden. Redovisningsrådets rekommendation 29, som är en svensk motsvarighet till IAS 19: Ersättningar till anställda, började gälla den 1 januari 2004. Dock innebar övergången till IAS 19 en stor förändrig för de berörda bolagen då det tidigare redovisningssättet skiljde sig avsevärt från det nyinförda, främst vad det gäller ersättning efter avslutad anställning i form av pension. Fastställande av de aktuariella antagandena var en väsentlig skillnad för bolagen. Detta eftersom bolagen inte längre kunde använda sig av Finansinspektionens färdiga antaganden, utan själva blev ansvariga för dess framtagande. Forskningsfrågor: Hur fastställs de aktuariella antagandena? Hur har den finansiella krisen påverkat fastställande av aktuariella antaganden? Hur uppnås att aktuariella antaganden är neutrala? Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva hur de aktuariella antagandena fastställs, hur den finansiella krisen har påverkat fastställande av aktuariella antaganden samt hur antagandena uppnår neutralitet. Genom detta är vår förhoppning att kunna skapa en djupare förståelse kring hur värdering av pensionsåtaganden går till. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Intervjuer med pensionsredovisningsexperter på totalt fem bolag har gjorts. I arbetet med att analysera det empiriska materialet valde vi först att jämföra de olika respondenternas empiriska material med varandra, detta för att finna mönster. Vidare jämförde vi observerade mönster med det material som återfinns i vår referensram. Vid analysarbetet har hänsyn tagits till pensionsplanernas storlek, det vill säga dess väsentlighet, mätt som dess andel av balansomslutning. Slutsatser: Samtliga undersökta bolag använder sig av aktuariella tjänster vid fastställande av aktuariella antaganden, och det är de finansiella antagandena som ligger i fokus vid detta samarbete. De undersökta bolagen förlitar sig på aktuariens bedömning i olika hög grad. Det föreligger ett behov i tre av fem fall att anlita en global aktuarie för samtliga förmånsbestämda pensionsplaner. Tre av de fem undersökta bolagen uttryckte svårigheter vid fastställandet av diskonteringsränta. De undersökta bolagen fastställer inflation i Sverige utifrån Riksbankens långsiktiga mål. I Storbritannien används två metoder vid fastställande av inflation, Centralbankens långsiktiga inflationsmål eller marknadsmässiga inflation. I tre av fem fall omprövas demografiska antaganden, såsom personalomsättning, årligen. Förväntad livslängd ändras först då nya tabeller ges ut i samtliga undersökta bolag. Vi kunde konstatera att den globala finanskrisen gav upphov till olika tillämpningar av IASBs regelverk avseende aktuariella antaganden. Bolagen beskriver att de aktuariella antagandenas neutralitet uppnås genom att det i processen av fastställande ingår ett flertal parter, den part som betonas i de flesta fall är aktuarier.