Internetleverantörernas civilrättsliga ansvar vid fildelning - En analys av framtida rättsutveckling

Sammanfattning: Den olagliga fildelningen av exempelvis musik, film och datorprogram har ökat lavinartat det senaste decenniet och i takt med detta har kraven från rättighetshavarna på lagstiftaren ökat. I två separata utredningar, DS 2007:19 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG och DS 2007:29 Musik och film på Internet - hot eller möjlighet?, har Regeringen gett förslag på utökade möjligheter för rättighetshavarna att civilrättsligt bekämpa fildelningen. Det första av två lagförslag rör en utökad rätt till information om Internetanvändarna genom införandet av ett informationsföreläggande. Det andra lagförslaget rör möjligheten att säga upp en Internetanvändares abonnemang. Båda förslagen ålägger Internetleverantörerna ett utökat ansvar eftersom det är de som besitter information om användarna och de som kontrollerar tillgången till Internet. I sammanhanget aktualiseras avvägningen mellan rättighetshavarnas intresse av att skydda sina rättigheter och Internetanvändarnas intresse av skyddet för den personliga integriteten. Integritetslagstiftningen ser till att information om Internetanvändarna inte obehörigen behandlas eller lämnas ut till obehöriga. Den upphovsrättsliga regleringen å andra sidan ger rättighetshavarna möjligheter att skydda sina rättigheter. Det visare sig vid en genomgång av rådande lagstiftning att rättighetshavarna idag har små möjligheter att beivra upphovsrättsintrång som sker över Internet. Detta beror dels på att fildelningens tekniska premisser och Integritetslagstiftningen inte möjliggör för rättighetshavarna att identifiera intrångsgörarna och på Internetleverantörernas ovilja och svårigheter att stänga av sina abonnenter. Det är mot denna bakgrund som den nya lagstiftningen har föreslagits. Arbetet redogör för de två lagförslagen och i synnerhet förslaget om informationsföreläggandet. Vid en närmare analys av förslagens innehåll framgår det att det finns åtskilliga problem i samband med ett eventuellt införande. Problemen tar avstamp i olika områden. En del hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rättsliga regleringen medan en del hör samman med avvägningssvårigheterna mellan rättighetsskyddet och integritetsskyddet. Även rättssäkerhetsproblem angående rätten för den påstådde intrångsgöraren att föra talan i en föreläggandeprocess aktualiseras. Sammantaget visar det sig att problemen med lagförslagen är alltför många och omfattande för att motivera ett genomförande. De positiva effekterna som kan väntas av rättighetshavarnas utökade möjligheter enligt förslagen är avsevärt mindre än de kostnader för samhället och den enskilde individen som följer av ett genomförande. Eftersom vår livsstil är uppbyggd kring kommunikationen över Internet gör sig särskilda integritetsskäl gällande. Kanske ligger problemet i konflikten mellan en ålderdomlig upphovsrätt och den digitala nutiden med kommunikationsfriheten som främsta karakteristik. Möjligen kan den olagliga fildelningen hindras genom lagstiftningsåtgärder, men frågan är till vilket pris och med stöd av vilka argument. Av de slutsatser man kan dra av mitt arbete är vägen i enlighet med de två lagförslagen inte rätt väg att gå.