EU och det sociala kapitalet : En studie av sambandet mellan socialt kapital och valdeltagande bland EU:s medlemsländer

Sammanfattning: Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången. I boken ”What’s wrong with the European union & how to fix it” påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ”second-order election”. Han menar att valet är underordnat de nationella valen. Hix problematiserar EU:s bristande legitimitet till Europas befolkning och påvisar ett demokratiskt underskott. Han skriver även att det existerar en allmän uppfattning att EU lider av ett stort underskott gällande demokratiska värden. Frågetecken kring EU:s demokratiska underskott väcktes ursprungligen av länder med en stark historia av demokratiska institutioner, exempelvis Sverige och Storbritannien. Frågan har dock på senare tid fått alltmer fokus även från andra länder. Ytterligare ett betydande problem är EU:s svårigheter att skapa kontakter och konkreta relationer till Europas befolkning. Stödet för EU har stadigt minskat, främst efter 90-talet. Som motåtgärder till detta har parlamentet getts mer makt och generellt fattas beslut numera med en större transparens än tidigare. Tanken är att öka medborgarnas förtroende, och känsla att kunna påverka ett EU som tidigare känts distanserat för vanliga människor. Hix presenterar en mängd olika faktorer för det lägre valdeltagandet i EU- valet. En av flera förklaringar kan vara bristen på socialt kapital. Skiftande kultur och en ansträngd gemensam historia kan antas göra det svårt att skapa ett starkt socialt kapital mellan EU:s medborgare och därmed forma en gemensam och stark europeisk identitet. Detta kan i sin tur påverka valdeltagandet till Europaparlamentet vilket undergräver EU:s demokratiska legitimitet. Robert Putnam har i sin forskning uppmärksammat ett minskande socialt kapital i USA. Kan en liknande utveckling skönjas inom EU med ett minskande valdeltagande till EU-valet som följd? Med bakgrund i EU:s bristande legitimitet, demokratiska underskott och de åtgärder om tagits för att åtgärda detta kan antas att EU:s medborgare tillvarar tar möjligheten att påverka vid valen till EU. Trots att parlamentet fått en mer framskjuten roll inom EU visar verkligheten att valdeltagandet fortsatt är lågt runt om i Europa. Medborgarnas rösträtt är den centrala symbolen för den västerländska demokratin. Alla människor ska ha samma makt, en röst, oberoende status och rikedom. Med bakgrund i tankar kring ett demokratiskt underskott inom EU behandlar uppsatsen vad som kan tänkas ligga bakom skillnaden mellan nationella val och valet till Europaparlamentet.