Kartläggning av pH och COD vid pappersbruken Munskjö Paper AB och SCA Hygiene products AB

Sammanfattning: Pappersbruken har två pappersmaskiner, PM4 som tillverkar mjukpapper från returfiber och PM13 som tillverkar papper till transformatorer och kablar från oblekt barrsulfatmassa. Överskottsvattnet från PM4, PM13 och returfiberanläggningen samt dagvattnet leds vidare till den externa avloppsreningen. Då någon utav pappersbruken har driftsstop erhålls ojämna utfall främst för pH och COD. Syftet med projektet är att kartlägga pH och COD förändringen i de enskilda delstegen i processerna PM 4, PM 13 samt den externa avloppsreningen. Det genomfördes intensiv provtagning från tolv provtagningspunkter i trettiotvå dagar. Prover analyserades samma dag med avseende på pH, konduktivitet, alkalinitet, COD, suspenderade ämnen och glödrester. Dessutom utfördes fällningsförsök på inkommande processavloppsvatten med styrd dosering av järnsulfat, järnklorid och aluminiumsulfat. Det genomfördes även metodvalidering, kalciumbestämning, samt försök med sammanblandat avloppsvattenprov. Resultat från mätningarna visar att processlinje PM 4 har generellt sätt högre pH-, konduktivitet-, alkalinitet - och COD värden och högre halt glödrester, men lägre halt suspenderade ämnen än PM 13. Det konstaterades att den största förändringen i de två processerna sker strax innan och efter pappersmaskinen. Efter pappersmaskinen, i det vattnet som leds vidare till den externa avloppsreningen, erhålls 70% COD reduktion och en pH ökning på 0,75 pH ekvivalenter för PM 13, respektive 30% COD reduktion och en pH sänkning  på 1,27 pH ekvivalenter för PM 4. Totalt sätt, tyder resultat på att den största pH förändringen sker vid avloppsreningen, med 1,74 pH ekvivalenter. Från fällningsförsöken konstateras det att bästa pH- och lägsta COD- värden erhålls för fällningsmedlen, järnklorid och järnsulfat vid lägsta doseringsmängder, d.v.s. 97 g/m3 respektive 101 g/m3, utan pH justering. Resultat från jämförelse mellan processavloppsvatten och sammanblandat avloppsvatten, där dagvattenpåverkan utesluts tyder på 0,01-0,86 högre pH-värden i dem sammanblandade avloppsvattenprover. Alltså finns det en antydan att dagvatten bidrar till pH sänkning i ingående processavloppsvatten. För att åtgärda problemen borde järnklorid utprövas i lägre doseringsmängder i kombination med minskad svavelsyretillsats. Eventuellt kan järnklorid bytas ut mot järnsulfat. Installera mätinstrument för mätning av pH och COD direkt på det ingående- och utgående vattenflödet i den externa avloppsreningen för att möjliggöra exakt dosering av fällningskemikalierna utifrån dessa värden. Dagvattnet borde avskiljas från avloppsreningen och istället avledas till det kommunala avloppsnätet.