Om sambandet mellan logopedens röstkvalitet, språkförståelse och kognitiv förmåga hos barnet

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: Övergripande syfte med föreliggande studie var att undersöka hur en talares röstkvalitet påverkar språkförståelsen hos barn i åldern åtta år samt vilken roll barnets kognitiva förmågor spelar för språkförståelsen vid varierande röstvillkor. Det saknas idag svenska studier om i vilken utsträckning en talares röstkvalitet påverkar barns förståelse och lärande. Inte heller har man tidigare studerat hur arbetsminneskapacitet och exekutiva funktioner inverkar på språkförståelsen hos barnet vid olika röstvillkor hos talaren. Kunskap inom detta område är av stor vikt för såväl logopediskt arbete som för insatser i skolvärlden. Totalt 85 barn i årskurs 2 deltog i studien. Barnen medverkade i tre deltest; ett test avsett att mäta arbetsminneskapacitet, ett test avsett att mäta exekutiva funktioner samt ett digitaliserat språkförståelsetest, där testmeningarna var inspelade med två olika röstkvaliteter. Barnen delades in i två grupper, där den ena gruppen av barn fick lyssna på en typisk röst och den andra gruppen av barn fick lyssna på en dysfonisk röst. Resultatet på språkförståelsetestet visade ingen signifikant skillnad mellan de olika grupperna. Däremot noterades ett ökat antal självkorrigeringar i den grupp som fick lyssna på dysfonisk röstkvalitet. Även kognitiva funktioner visade sig ha större betydelse för språkförståelsen i den grupp som presenterades för en talare med dysfonisk röstkvalitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)