Using Fe-Ti oxides and trace element analysis to determine crystallization sequence of an anorthosite-norite intrusion, Älgön SW Sweden.

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Geologiska institutionen

Sammanfattning: På Älgön, SV Sverige, finns en anortosit-norit intrusion tillhörande Hakefjordenkomplexet. Det finns dessutom två tillhörande enheter; en marginell monzonorit och en centralt belägen ilmenitberikad norit (IRL). I den ilmenitberikade noriten finns även olika sorters aggregat av Fe-Ti oxider. Genom att undersöka Mn-innehållet i ilmenit i alla litologiska enheter var det möjligt att få fram en kronologisk kristallisationsordning; oxidaggregat i IRL → IRL → anortosit → anortosit/norit → monzonorit, där monzonoriten är mest rik på Mn och därmed yngst. En analys av inkompatibla spårämnen visar även på att monzonoriten är den mest berikade enheten och därmed den mest utvecklade och yngsta enheten i Hakefjordenkomplexet. Tvärtom är det för oxidaggregaten i den ilmentiberikade noriten. Dock beror berikningen i monzonoriten även delvis på kontamination av omkringliggande bergart; toppar av Pb, K och Th indikerar detta. En geokemisk modellering (AFC) visar på att förhållandet mellan kontaminering och kristallisation är 0.05, det vill säga låg. Fortsättningsvis visar förhållanden mellan inkompatibla spårelement att källan för magman är homogen. Eftersom spårelementkurvan i ett spindeldiagram ej innehar en U-form, vilket är indikativt för en mantelkälla som har blivit berikad av metasomatiska fluider, eller har negativa anomalier för både Nb och Ta är det inte troligt att magman har sitt ursprung i manteln. Slutligen, eftersom Th koncentrationen är låg är det inte troligt att källan är en övre skorpa utan snarare en undre, mafisk skorpa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)