Var kommer intresset till hyggesfritt skogsbruk ifrån?

Sammanfattning: Hyggesfritt skogsbruk är något som mer och mer ses som ett intressant alternativ för skogsägare. Det diskuteras hyggesfritt skogsbruk i olika debattforum, på nyheter och i politiska sammanhang. Även hos de väletablerade skogsföretagen pågår diskussioner om hyggesfritt. Ofta kan de hyggesfria metoderna ses som en motpol till det traditionella trakthyggesbruket, som idag är Sveriges vanligaste form av brukande. Intresset från samhället och skogsägare verkar således vara växande och påtagligt, vilket gör det intressant att undersöka varför intresset ökat så markant för att bruka sin skog med hyggesfria metoder. Syftet med denna studie är att undersöka vad som gör skogsägare intresserade av hyggesfritt skogsbruk. Detta för att bättre förstå varför en del skogsägare väljer dessa metoder framför det traditionella trakthyggesbruket. Via företaget Plockhugget AB:s sociala medier Facebook och Instagram samt deras nyhetsbrev utfördes en enkätundersökning för insamling av fastighetsuppgifter, fastighetsägarnas åsikter kring hyggesfritt skogsbruk, deras viktigaste mål med skogen samt synpunkter kring företagets skogsbruksstandard. Utifrån de svarande på enkäten genomfördes tio semistrukturerade djupintervjuer. Respondenterna från intervjustudien delades in i dessa fyra grupper: Arv + Annat, Arv + Ekonomi, Förvärv + Annat och förvärv + Ekonomi. Resultaten visar att skogsägare intresserar sig för hyggesfritt skogsbruk för att det stärker känslan av äganderätten och medför ett skogsbruk där kalhyggen undviks och ersätts med en större potential för kvalitetsvirke. När dessa personer vistas i sin skog tänker de på ägarskap och att bedriva sin skog med egen vilja inom lagens ramar. Gällande den skogliga självverksamheten varierade gruppen Arv + Annat mest på mängden utfört arbete. Alltifrån att utföra avverkningar, gallringar samt mindre skogsvårdsåtgärder till att inte utföra några åtgärder alls. Något som nämns från personerna som gruppen Förvärv + Ekonomi samt de båda grupperna inom Arv är att den bristande kunskapen hos maskinförarna för hyggesfritt innebär mer eget arbete för skogsägaren. Enkäten visar en gemensam trend hos män och kvinnor att de viktigaste målen med skogen hos dessa skogsägare är dels att få en vacker och trevlig skogsmiljö att vistas i och dels att få en god ekonomisk avkastning. För skogsägarna som svarade på enkäten framhäver hyggesfritt skogsbruk de värden som är viktiga för dem. Skillnaden mellan könen är att kvinnor i den här studien ansåg det som viktigare att förvalta arv medan männen värderar jakten och jaktarrendena högre. Slutligen visar studien att dessa personer tror att framtiden för hyggesfritt hänger på skogsindustrierna och skogsbolagens vilja att satsa på timmerkvalité istället för billig råvara till enbart framställning av pappersmassa eller bioenergi.