Svenska kyrkans brokiga nattvardsteologi 2023 : Fyra prästers reflektion över nattvardsfirandet idag utifrån Yngve Brilioths fem huvudmoment som teoretisk referensram

Sammanfattning: Studiens forskningsfråga är vilken syn på nattvarden som råder i Svenska kyrkan idag i relation till Yngve Brilioths nattvardsteologi. Studiens syfte är att undersöka hur präster reflekterar kring det egna nattvardsfirandet utifrån Yngve Brilioths nattvardsteologi. Den vetenskapsteoretiska ansatsen är att ur ett ecklesiologiskt perspektiv studera en del av den kristna enhetens praktik för att beskriva och förstå fenomen och deras samband. Att undersöka hur präster reflekterar kring det egna nattvardsfirandet utifrån Yngve Brilioths nattvardsteologi kan ge indikation på hur kyrkan lever, tänker och grundar sitt förhållande till kultur och samhälle över tid. De fem huvudmomenten tacksägelse, gemenskap, åminnelse, offer och mysterium, så som presenterade i skriften Nattvarden av Yngve Brilioth, utgör teoretisk modell av nattvardsfirandet och dess teologi. Den modellen har studiens informanter utgått ifrån när de reflekterat över dagens nattvardsfirande. Huvudmomenten har dominerat framställningarna av nattvarden i Sverige i modern tid. De presenterades av Yngve Brilioth år 1926 och fick snabbt stor genomslagskraft. Momenten väver samman det individuella med det gemensamma liksom det sakramentala med det sociala i en helhet och är direkt relaterade till människors gudstjänsterfarenhet. Brilioth menade att genom det eukaristiska firandet sker något med såväl församlingen som den enskilda människan. Det beskrivs som en inkarnatorisk princip vilken drar med sig gudstjänstdeltagarna, kommunikanterna, i en sändning som har världen såsom sin adressat. Den här undersökningens empiri synliggör att en förflyttning har skett sedan Brilioths nattvardsteologi formade nattvardsfirandet i Svenska kyrkan. Det korta svaret på vilken nattvardssyn som råder i Svenska kyrkan idag i relation till Yngve Brilioths nattvardsteologi är att det är otydligt. Vid en generalisering av empirin från informanternas reflektioner över det egna nattvardsfirandet utifrån Yngve Brilioths nattvardsteologi framstår en brokighet i uppfattning om nattvardssyn i relation till de fem huvudmomenten. Den brokigheten indikerar en i olika utsträckning upplevd otydlighet kring Svenska kyrkans nattvardsteologi idag. Informanternas reflektioner följde inte gemensamma eller entydiga spår utan gick in och ut ur varandras i olika aspekter kopplat till huvudmomenten. Momenten kan uppfattas både som å ena sidan aktuella och tidlösa, å andra sidan som otidsenliga då en förflyttning från tiden då momenten skrevs fram har skett. Av de intervjuade informanterna skattades åminnelsemomentet som minst problematiskt och offermomentet som mest problematiskt. Mysteriemomentet uppfattades som mest tidlöst, högaktuellt och lättillgängligt å ena sidan, å andra sidan som svårtillgängligt om teologisk förankring och undervisning saknas. Tacksägelsemoment uppfattades högaktuell. Gemensamt var att reflektioner över dagens nattvardsfirande utifrån huvudmomenten ledde till att frågeställningar aktuella för vår samtid framkom. Tendenser som framträdde extra tydligt i de sammantagna reflektionerna handlar om att förändring har skett över tid avseende nattvardsteologin i relation till huvudmomenten, att begreppsförståelsen ser annorlunda ut idag då den förändras med sin samtid och behöver ständigt tolkas. Behov uttrycktes av att fördjupa teologisk medvetenhet om en samtida nattvardsteologi i Svenska kyrkan, om fortsatt eller ökad respekt för den egna traditionen. Behov uttrycktes även av att adressera frågan om undervisning om nattvarden och vem den är för samt frågan om risk för, eller tendens till, teologisk utarmning. Intresse för att aktualisera den inkarnatoriska principen i nattvardsfirandet uttrycktes. Intresse för att fördjupa samtalen kring svåra teologiska frågor kopplat till nattvarden i allmänhet framkom samtidigt som en ordtrötthet upplevs råda, vilket förklarades bli teologiskt problematiskt i församlingslivet när mycket lämnas outtalat. En förflyttning uppgavs ha skett från tiden då huvudmomenten skrevs i form av ett ökat fokus på individen idag jämfört med den samtid som rådde när momenten skrevs. Nattvarden uppgavs både ha blivit vardaglig och nästintill slentrianmässigt firad samtidigt som man också uppgav ett konstaterat ökat intresse för kyrkans andliga praktik och en ökad törst efter mening, djup och hopp i vår samtid. Studiens empiri ger uttryck för att frågor kring begreppsförståelse, och i vidare bemärkelse frågor som syftar till en bredare och djupare nattvardsteologisk förankring vilka leder till en tydligt normativ aspekt som visar på hur i det här fallet Svenska kyrkan bör handla för att vara trogen sitt väsen, behöver komma upp på dagordningen. Studiens mest tydliga fynd kan urskiljas handla om ett glapp mellan Svenska kyrkans upplevda otydlighet i nattvardsteologi och människors längtan efter gudsgemenskap. En diskrepans mellan informanternas upplevelse av Svenska kyrkans ökat okommenterade eller otydliga teologiska ställningstaganden kring den egna nattvardsteologin som fått till följd upplevd minskad teologisk förankring och djup kontra vittnesbörd om att samtidens människor bär på ökat intresse av och allvar inför teologi, mystik och längtan efter förinnerligad gudsgemenskap. Diskrepansen tar sig uttryck dels genom informanternas intresse av förtydliganden av nattvardsteologi idag, dels genom synliggörande av nya möjligheter till utveckling av nattvardsfirandet utifrån människors uttryckta längtan efter gudsgemenskap idag. Framtida forskning att fördjupa sig inom kan vara att titta närmare på vad kyrkan uttrycker genom sin samtida nattvardsteologi och hur det bidrar till ett närmande, eller fjärmande, i förhållandet mellan kyrkan och världen, mot bakgrund av att empiri i den här studien indikerar att förändring i nattvardsteologi över tid har skett. Framtida forskning kan också handla om hur en förtydligad nattvardsteologi kan utformas, vilken främjar att församlingen förinnerligas i en inkarnatorisk process så som huvudmomenten avsåg. Det handlar också om hur man kan förstå diskrepansen mellan de fem nattvardsmomenten och de nattvardsmotiv som fastställdes i BEM-dokumentet och hur den diskrepansen tar sig uttryck i nattvardsfirandet. Att undersöka hur nattvardsgästernas reflektion över nattvardsfirandet i Svenska kyrkan idag ser ut skulle också vara intressant.