Lärosäten som pull faktor. In-, utflyttning och befolkningsutveckling i svenska kommuner. : En jämförande studie av geografiska influensfält och påverkan på befolkningsutveckling

Sammanfattning: Denna uppsats ska studera hur befolkningsutveckling och flyttmönster påverkas av lärosäten i Sverige. Sedan 1990-talet har andelen utbildade med högre utbildning sett en ständig ökning. Lärosäten fick med högskolereformen 1993 större frihet hur utvecklingen skulle ske. Samtidigt förändrades utbildningens strukturer från att vara linjebaserad till att vara programbaserad. Detta ledde till att högre utbildning blev mer tillgängliga för individer vilket har lett till ökningen av utbildade i Sverige. Kommuner med lärosäten blir därför mer eftersökta till följd av en högre vilja av att utbilda sig vidare efter gymnasiet.  Denna studie ska därför försöka besvara hur olika kommuner blir påverkade av de lärosäten som finns runt om i landet. Målet för studien är Sveriges 290 kommuner och de lärosäten som är belägna i olika kommuner som erbjuder en högre utbildning, 3 år eller längre eftergymnasial utbildning. Genom användandet av registerdata från Statistiska centralbyrån [SCB] baserat på befolkningen i Sveriges kommuner, ska studien belysa hur olika faktorer kan påverka hur flyttmönster kan synliggöras och förklaras. Trender ska synliggöras utifrån olika utgångspunkter som hur en kommuns socioekonomiska bakgrund påverkar flyttmönster. Även hur push-pull påverkar hur kommuner kan vara attraktiva för vissa och avvisande för andra, där ålder är en faktor i hur en livsstil förändras under tid. Denna studie ska undersöka hur befolkningsutvecklingen sett ut, genom att skapa cirklar med intervallspann på 50 kilometers avstånd från samtliga svenska lärosäten. De kommuner som faller inom detta upptagningsområde kommer att benämnas vara inom ett högre lärosätets influensfält då det även innefattar påverkan utåt genom en export och skapande av kunskap. Därav blir frågan om lärosätenas lokalisering har en påverkan på befolkningsutvecklingen genom sin dragkraft av människor, samt hur stark och hur långt sträcker sig deras influensfält? Studien synliggör mönster hur individer i åldersgruppen 18-25 i större grad flyttar från kommuner utan lärosäten och samtidigt ökar inflyttningen till kommuner med lärosäten. Den största minskningen visar sig vara i kommungrupper inom pendlingsavstånd till kommunerna med lärosäten. Kommuner kring storstäderna och kommuner med högre lärosäten upplever en tillväxt av deras utbildade befolkning och samtidigt en hög nettoutflytt av den yngre åldersgruppen. Samtidigt som en minskning sker bland pendlingskommuner och landsbygdskommuner ser de även en positiv nettoinflytt av äldre åldersgrupperna 46-55 och 56-65. Efter en viss ålder synliggörs ett förändrat flyttmönster med en högre flyttfrekvens från storstäderna och större städer mot pendlingskommuner, mindre stad/tätorter och landsbygdskommuner. Lärosätena har även påverkat kommuner utan lärosäten då generellt alla kommuner ser en positiv ökning i utbildningsgraden, även om den är liten eller i mindre utbredning jämfört med större kommuner. Denna slutsats tolkas bero på att många unga flyttar för högre studier men väljer sedan att flytta därifrån efter avklarade studier vilket ökat den nationella utbildningsgraden.