Patienters upplevelse av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet i svensk glesbygd : En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund. Vårdens tillgänglighet i glesbygd skiljer sig från storstäder, både i Sverige och internationellt. Syfte. Att undersöka hur patienter i svensk glesbygd upplever tillgängligheten av hälso- och sjukvård. Metodbeskrivning. Kvalitativ metod och induktiv ansats med deskriptiv design. Åtta semi-strukturerade telefonintervjuer genomfördes med personer i åldrarna 24-90 år.  Innehållet analyserades med en modifierad version av Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultat. Patienter i Arjeplogs kommun ansåg att hälso- och sjukvårdens tillgänglighet brister på grund av avsaknad av fast anställd läkare på vårdcentralen. Bristen på kontinuitet ledde till att informanterna upplevde att de kände bristande tillit till vården och avstod från att söka vård. Även tillgängligheten till akutsjukvård var bristande eftersom resurser inte alltid fanns tillgängliga och skapade oro hos patienterna ifall de skulle bli akut sjuka. Avstånden och tillgängligheten till sjukvård i Arjeplog gjorde att patienter valde att åka längre sträckor till andra sjukhus där de kunde få den hjälp de behövde även om det innebar besvär. För de äldre innebar de långa ressträckorna att de ibland valde att avstå behandlingar på grund av bristande fysisk ork. Teknologins användning såsom mobiltelefon och videosamtal gav i många fall möjligheter att ersätta fysiska besök.   Slutsats. För att utöka tillgängligheten av hälso- och sjukvården i Arjeplog skulle användning av videosamtal kunna utvecklas, då det kan ersätta fysiska besök på avlägsna sjukhus i många fall. Informanterna önskade att det skulle finnas fast anställda läkare på vårdcentralen som kände till förutsättningarna i kommunen. Sjuksköterskor skulle kunna ta över vissa läkaruppgifter för att minska konsekvenserna av läkarbristen i kommunen.