Riskkonstruktioner vid fastighetsköp : Fastighetsmäklarens hantering av information om kända riskkonstruktioner

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka det rättsliga läget gällande riskkonstruktioner som fel i fastigheter och analysera hur mäklare förhåller sig till information om kända riskkonstruktioner vid förmedling av fastigheter.  De metoder som har använts i denna uppsats är den rättsdogmatiska och kvalitativa metod. I uppsatsen har vi använt en rättsdogmatisk metod för att undersöka tillämplig lag och kvalitativa metoder för att undersöka, med den rättsliga situationen som grund i en teoretisk ram, hur mäklare hanterar förmedlingen av fastigheter med känd riskkonstruktion. Fokus i uppsatsen är på byggnader med riskkonstruktioner som är uppförda enligt den gällande byggnormen vid uppförandet. Urvalet av rättsfall har gjorts beroende på det år de togs upp i domstol, eftersom detta ger en bred inblick i ämnet över en längre tidsperiod. Detta görs för att få möjlighet att studera rättsfall där olika riskkonstruktioner och byggnadsstandarder behandlas, men också för att få möjlighet att studera rättsfall där samma riskkonstruktion behandlas med olika utfall. De lagar som granskas är 4 kap. 19 § Jordabalken (1970:994) och enskilda paragrafer från Fastighetsmäklarlagen (2021:516).  Uppsatsen baseras på den rättsdogmatiska delen på  riskkonstruktioner såsom fel i fastighet. Vissa bestämmelser om mäklarrätt presenteras dock mer omfattande som en del av ramverket för den kvalitativa delen av uppsatsen. Avslutningsvis påpekas att det finns möjlighet till förbättringar och tydligare regler inom processen för fastighetsköp för att skydda både säljare och köpare. En balans behövs mellan säljarens skyldighet att lämna information och köparens skyldighet att undersöka för att skapa en säker och transparent miljö för fastighetstransaktioner.