Hushållens skuldsättningsgrad och informationsasymmetri: ett problem på kreditmarknaden : En studie om sambandet mellan offentliga skuldregister och hushållens skuldsättningsgrad

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Företagsekonomi

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera förhållandet mellan offentliga skuldregister och hushållens skuldsättningsgrad samt att bidra till att öka kunskapen om den eventuellt förekommande informationsasymmetrin på kreditmarknaden.  Frågeställningar: Vilket samband förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister? Vad anser intermediära förmedlare och banker om införandet av ett eventuellt offentligt skuldregister?  Metod: Studien genomfördes med hjälp av triangulering innehållande en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. Studiens urval bestod av 19 stycken europeiska länder, varav 11 stycken har och 8 stycken har inte offentligt skuldregister. Historisk data från år 1995 till år 2021 har inhämtades från OCED:s webbplats och analyserades med hjälp av Pearsons korrelation och Student t-test. Intervjuer har även genomförts med intermediära förmedlaren UC och Nordax Bank.  Slutsats: Resultaten tyder på att informationsasymmetri föreligger på kreditmarknaden och att delade meningar om fenomenet förekommer. Ett samband som är på gränsen till starkt förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister. Intermediära förmedlare har en negativ syn på införandet av offentliga skuldregister medan banker har en positiv inställning till införandet av offentliga skuldregister.  Nyckelord: informationsasymmetri, intermediär information, intermediär förmedlare, moralisk hazard, offentligt skuldregister. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)