Vägen från förskola till förskoleklass : utifrån kontinuitet och trygghet för det enskilda barnet

Sammanfattning: Inledning  Övergångsprocessen från förskola till förskoleklass ser olika ut. Vi studenter har genom arbete och verksamhetsförlagd utbildning upplevt att förskolor och skolor arbetar olika mycket med övergångsaktiviteter mellan verksamheterna. Vi undrar varför det är så när kontinuiteten är en viktig del för barns lärande, trygghet och utveckling.   Syfte  Läroplanen: Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 10) framhåller vikten av kontinuitet för barnens fortsatta lärande. Därav har vi i vår studie valt att skapa mer kunskap om kontinuitet i övergångarna mellan förskola och förskoleklass med fokus på pedagogerna/lärarna och rektorernas resonemang kring trygghet för det enskilda barnet.  Metod och urval  För att få mer kunskap och fördjupa oss i övergångsarbetet har vi i vår studie använt oss av metoden kvalitativ intervju för att samla in vår data. Materialet som samlats in genom röstinspelade intervjuer bestod av nio respondenter med olika yrkesroller. Yrkesrollerna är pedagoger, lärare och rektorer. Respondenterna arbetar i olika förskolor och skolor i en och samma kommun i Sverige och varit med om minst en övergång tidigare. Verksamheterna är olika stora, avståndet mellan förskola och skola varierar och ligger i olika socioekonomiska områden. När intervjuerna och transkriberingarna var klara fortsatte vi med att analysera vår data och tog ut nyckelord för att lättare kunna kategorisera svaren som vi senare redovisar i resultatet.  Resultat  I resultatet framkommer det att övergången ser olika ut i verksamheterna. Olikheterna grundar sig i att det sällan arbetas utifrån en gemensam explicit arbetsmodell som visar hur planeringen kan utformas inför en övergång, så att planeringen blir den samma i processen. En orsak är att avståndet mellan förskola och skola varierar och möjligheten för övergångsaktiviteter försvåras. I intervjuerna nämns ett årshjul som finns i kommunen, det är en arbetsmodell som verksamheterna kan utgå ifrån. Dock visar resultatet på att årshjulet används i olika grad. I resultatet kan vi också utläsa att övergångsaktiviteterna främst sker på gruppnivå om inte den enskilda individen är i behov av särskilt stöd. Samverkan beskrivs vara olika då verksamheterna utgår från olika kontexter. I resultatet framkommer att pedagoger och lärare önskar att både kommunikationen och övergångsaktiviteter förbättras och att tryggheten för barnet stärks så att övergången blir kontinuerlig.