Relationskontinuitet vid typ 2-diabetes, en lönsam strategi? : En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Prevalensen för Diabetes mellitus typ 2 ökar i världen och antalet förväntas stiga till 783 miljoner år 2045. Sjukdomen är kronisk och kräver långtidsvård vilket gör att den globala kostnadsbördan förblir hög. Några anledningar till det är sämre delaktighet från patienter, en lägre läkemedelsföljsamhet och förhöjda risker för komplikationer och sjukvårdsinläggningar. På så vis är relationskontinuitet en strategi som syftar att stärka förhållandet mellan patienter och sjukvårdspersonal och därmed generera i lägre vårdkostnader samt en bättre hälsa på individuell- och befolkningsnivå. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hälsoekonomiska effekter av relationskontinuitet mellan sjukvårdspersonal och patienter med typ-2 diabetes. Metod: Litteraturstudie med data från 11 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och Web of Science användes för att samla in data och de sökord som applicerades var: Continuity of care for diabetes patients, patient continuity for diabetes, diabetes type 2 mellitus, T2DM, healthcare costs, costs of care, effects och impacts. Materialet analyserades enligt Braun & Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Tre huvudteman och fyra subteman påträffades. Första temat var ökad hälsolitteracitet som en beskrivning av patienters förbättrade förmåga att förstå och applicera hälsoinformation. Informationen främjade självtillit och läkemedelsföljsamhet. Andra temat var kostnadseffektiv vård som på grund av ur relationskontinuiteten genererade en minskad vårdbelastning. Det sista temat var hälsoekonomiska effekter som en beskrivning av de lägre utgifterna inom ett samhälle. Bland huvudfynden påvisas att desto högre nivå av relationskontinuitet mellan sjukvårdspersonal och patienter desto lägre vårdkostnader, färre sjukhusinläggningar och komplikationer. Slutsats: Relationskontinuitet bidrog till positiva effekter vad gäller vårdkostnader för patienter med diabetes mellitus typ 2. Dock föreligger svårigheter med implementeringen av strategin som gör att effektiviseringen av diabetesvård och i sin tur dess kostnader inte når sin fulla potential.