Ekonomiska fördelar med maskinsamverkan

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med projektet är att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmålsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gårdar, varav två av gårdarna är belägna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De två andra gårdarna är belägna i Surahammars kommun och är intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprättats för varje gård innan och efter ett inträde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jämförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gård. Dessutom behandlas effekterna av vad ett eventuellt samarbete genererar när det gäller kapitalkostnad, läglighetskostnad, kostnad för att hyra in maskiner och de totala maskinkostnader samt sociala aspekter. Studien visar att kapitalkostnaden minskar på samtliga fyra fallgårdar då de ingår i ett maskinsamarbete. Kapitalkostnaden minskade med emellan 467 till 1508 kronor per hektar. Läglighetskostnaden ökade på tre av gårdarna med som mest 161 kronor per hektar, men minskade i ett av fallen med 55 kronor per hektar. Kostnaden för att hyra in sin samarbetspartner för körslor varierade beroende på hur mycket maskiner som avyttras och skiljde därför kraftigt mellan gårdarna. Variationen är från 406 kronor per hektar till 1 578 kr per hektar. Sammantaget blev totalkostnaden lägre för alla gårdar och som mest minskade kostnaden med 606 kronor per hektar och som minst 183 kronor per hektar. Samtliga lantbrukare framhäver de sociala aspekterna som en viktig del i maskinsamarbetet: De positiva aspekterna som uppkommit med samarbete var enligt Gård 1 att ” Det är mer drag när man är några stycken, man blir mer effektiv”. Enligt Gård 2 upplevde han att det var ”Bättre fart på sådd och tröskning”. Det positiva som Gård 3 ser med ett samarbete är den gemensamma planeringen. Han lyfte även fram de sociala aspekterna som något positivt med ett samarbete.Lantbrukaren på Gård 4 anser att ett samarbete skulle vara positivt för hans son som numera driver det praktiska i lantbruket. För sonens del upplevde lantbrukaren att det både var socialt och arbetsmässigt positivt med ett samarbete.