När hemmet blir en vårdplats : - upplevelse av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom

Detta är en Kandidat-uppsats från Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)

Sammanfattning: Många närstående till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vårdgivare vilket annars hade antagits av hälso- och sjukvårdspersonal. Nedskärningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillräckligt med fokus läggs på hur detta påverkar de närstående som vårdar en sjuk närstående i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som påverkar upplevelsen av att vara vårdgivare i hemmet till en närstående med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom. Resultatet visade att vårdgivare upplevde det svårt att ha en normalt fungerande vardag till följd av deras roll som vårdgivare. Vårdgivares upplevda börda ökade även i takt med den närståendes sjukdomsförlopp. En bra relation och mycket ömsesidighet mellan parterna minskade den upplevda bördan hos vårdgivarna samt ökade deras upplevda livskvalitet. Vårdgivare upplevde att stödgrupper minskar deras mentala börda genom att de fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter till andra och att det hjälpte dem att förstå och själva handskas med sin situation. Vårdgivare upplevde att de inte fick tillräcklig information och stöd från hälso- och sjukvården. Vårdgivare ansåg att den fysiska funktionsnedsättningen var mer påtaglig vid direkt vård och gav mer fysisk påfrestning hos vårdgivaren än vad de psykiska symtomen gjorde. De psykiska symtomen hade större inverkan på vårdgivarens mentala hälsa och deras upplevda börda. Då antalet vårdgivare som vårdar en närstående i hemmet ökar är det av stor vikt att forskning genomförs och uppmärksammas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)