Sociala relationer – Nyckeln till lycka? : En kvantitativ studie med fokus på sambandet mellan olika sociala faktorer och individers upplevda lycka

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.