En artificiellt intelligent inre marknad: En analys av den föreslagna AI-förordningen och dess betydelse för säkerställandet av en väl fungerande inre marknad för AI

Sammanfattning: Under de senaste åren har det skett betydande framsteg inom teknikområdet artificiell intelligens (AI). AI är ett komplext tekniskt område som involverar utveckling av mjuk- och programvara med förmåga att efterlikna de kognitiva egenskaper som normalt associeras med människor. Teknikutvecklingen på området förväntas föra med sig stora ekonomiska och sociala fördelar, men är också förenad med risker. I ljuset av en pågående digital omställning av Europeiska unionens (EU) inre marknad har unionen uppmärksammat behovet av ett mer enhetligt regelverk för AI, varför Europeiska kommissionen 2021 presenterade ett förslag till en förordning om harmoniserade regler för AI (AI-förordningen). Förordningens huvudsakliga syfte är att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att skapa förutsättningar för utveckling och användning av tillförlitlig AI inom unionen. Förordningen uppställer omfattande krav på leverantörer av AI-system baserat på en bedömning av AI-systemets risknivå, men föreslår också åtgärder för att främja innovation. Beaktat EU:s mål för den inre marknaden, undersöker uppsatsen förordningens bestämmelser med syfte att utreda vad som utgör en väl fungerande inre marknad för AI och i vilken utsträckning AI-förordningen säkerställer en sådan. Analysen genomförs med utgångspunkt att näringsfriheten, som återfinns i EU:s rättighetsstadga, utgör en viktig faktor för en väl fungerande inre marknad. Uppsatsen belyser ett marknadsliberalt perspektiv på näringsfriheten. Uppsatsen visar att en väl fungerande inre marknad för AI särskilt grundas på goda förutsättningar för innovation och investeringar. AI-förordningen anses inte säkerställa en väl fungerande inre marknad för AI på grund av de omfattande, kostsamma och betungande krav som förordningen gör gällande för leverantörer av AI-system, i kombination med bristfälliga innovationsfrämjande åtgärder. Detta riskerar att undergräva målen med förordningen i stort och få negativa konsekvenser för EU:s globala konkurrenskraft på området.