Investeringsprocessen i två småkommuner : Hur finansiella och icke finansiella faktorer påverkar investeringsbeslut inom kultur och fritid

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Det finns många små kommuner i Sverige med negativ befolkningstillväxt. Ett sätt kommunerna kan motverka de och skapa en mer attraktiv kommun är genom att förbättra kommunens kultur och fritidsliv. Investeringar i dessa områden kan används som ett verktyg för att uppnå måluppfyllelse. Kommuner har en unik utmaning i sin verksamhet då deras syfte ska vara att skapa allmännytta till kommuninvånarna samt att de inte får bedrivas i vinstsyfte. Samtidigt har de krav på att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Ett sätt privata företag gör för att beräkna investeringar är att använda sig av investeringskalkyler. Tidigare forskning belyser att i kommunal verksamhet påverkar icke finansiella faktorer kommunernas investeringsprocess i högre grad än i privat verksamhet. Därför är det intressant att undersöka hur kommunernas investeringsprocess ser ut för investeringar inom kultur och fritid. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur finansiella och icke finansiella faktorer påverkar små kommuners investeringsbeslut. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där först en teoretisk referensram har skapats för att frambringa en förståelse för studiens ämne. Den teoretiska referensramen har även använts för att skapa intervjuguider som legat grund för studiens intervjuer. Studiens empiriska material är baserat främst på intervjuer med personal på Gällivare och Kiruna kommun samt kommunernas interna styrdokument och riktlinjer för investeringsprocessen. Slutligen har kommunerna analyserats emot varandra samt teorin för att besvara våra frågeställningar i slutsatsen. Slutsats: Investeringsprocessen i de undersökta små kommunerna kännetecknas av riktlinjer och styrdokument. Investeringsprocessens faser i de båda kommunerna hade flertal gemensamma steg enligt vår jämförelse. Den största skillnaden vi identifierade i kommunernas investeringsprocess var att Gällivare kommun hade större fokus på investeringens tänkta kostnad medan Kiruna kommun fokuserade mer på icke finansiella faktorer i planeringsfasen. Det förekommer heller inga kalkylmetoder för att beräkna investeringarnas lönsamhet utan i stället baseras beslutsprocessen på kostnadskalkyler samt motiveringar av icke finansiella faktorer som inte går att kvantifiera.