Historia för då, nu och sedan : Historiens funktion och medborgarbildande potential för samhällskunskap i gymnasiet

Sammanfattning: I ett förslag till ny ämnesplan föreslår Skolverket att det historiska perspektivet i samhällskunskapen ska tonas ner, bland annat tas bort ur betygskriterierna. Mot bakgrund av detta formuleras föreliggande studies syfte, att bidra med kunskap om hur historien används som resurs i samhällsämnet. Detta undersöks genom intervjuer med fem gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap i gymnasiet. Frågorna studien rör sig kring är vad det historiska har för funktion i ämnet, samt vilken betydelse det historiska har för elevernas medborgarbildning. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgörs av Johan Sandahls förslag till första och andra ordningens kunskaper i samhällskunskap samt Gert Biestas reflektioner kring utbildningens medborgarbildande dimensioner utifrån begreppen kvalificering, socialisation och subjektifiering. För lärarna i studien har det historiska bland annat funktionen att hjälpa eleverna att förstå innehållet genom att gå tillbaka i tiden och dess ursprung eller bakgrund. Det historiska används i både normativa och objektiva syften för att möjliggöra en viss förståelse men också på ett sätt att få eleverna att förstå samhället på ett djupare plan och att använda det som hänt då i analysen av fenomen relevanta för idag. Det är framförallt genom kvalificering som medborgarbildningen sker, där eleven tillägnar sig kunskaper om samhället samt som socialisation, där värden i samhället lyfts fram genom det historiska. Frågan om subjektifiering handlar mer om hur lärarnas didaktiska val och användning av det historiska potentiellt kan bidra till att väcka elevens egna tankar i relation till samhället och en vilja att delta eller i alla fall se sin egen roll i det.