Parametrisk design i tidiga skeden för en hållbar byggprocess

Sammanfattning: Digitaliseringen är en stor del av samhällsutvecklingen, inte minst i byggbranschen som står inför allt ökade krav på hållbarhet och hårdare konkurrens. Påskyndad digitalisering argumenteras vanligtvis för att möjliggöra ökad produktivitet, effektivitet och till att förbättra ökade samarbeten mellan olika aktörer. Med detta i åtanke finns det alltså stor potential för att utveckla och implementera flera digitala verktyg som kan komma att få en betydande roll i framtiden – i olika delar av byggprocessen. Syftet med studien är att undersöka och identifiera de möjligheter och utmaningar som parametrisk design medföljer ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien undersöker även de för- och nackdelar som olika aktörer uttrycker med parametriska verktyg i tidiga skeden av byggprocessen. Vad parametrisk design är och hur det används i tidiga skeden är också en central del av denna studie. Parametrisk design innebär att digitala modeller skapas utifrån fördefinierade regler eller algoritmer – så kallade parametrar. Den digitala modellen genererar då automatiskt, utifrån angivna parametrar, ett färdigt resultat. Exempelvis kan fördefinierade regler gälla anslutningen mellan vägg och tak, eller hur hög en byggnad måste vara för maximalt dagsljusinsläpp. Det finns vidare tillämpning av detta begrepp som bland annat bistår med att generera analyser av koldioxidutsläpp, energiförbrukning, dagsljusfaktorer, materialoptimering m.m. Med en kvalitativ metod kunde vi undersöka detta ämnesområde på djupet och genom semi-strukturerade intervjuer (se vidare, 3.2.1) gav vår undersökningsgrupp möjligheten att delge sina svar och kunskap om parametrisk design på ett utförligt sätt. Totalt genomfördes åtta intervjuer som utgjorde grunden för denna studies resultat. Studien var dock avgränsad till de tidiga skedena av byggprocessen, för att undvika en alldeles för omfattande rapport. Samtliga respondenter i undersökningsgruppen arbetar med eller nära parametrisk design på arkitektkontor, tekniska konsultbolag eller fastighetsbolag. För att läsaren ska få en klar bild av de yrkesroller som deltog i intervjuerna har deras aktörsroller beskrivits utförligt (se vidare, 2.3). Studiens resultat tyder på att parametrisk design används i stor utsträckning i de tidiga skedena av byggprocessen. Några av verktygen är nämnt som Grasshopper, Dynamo, Rhino, Spacemaker, Rhino Inside Revit, Revit och Sketchup. De vanligaste mjukvarorna som nämns i intervjumaterialet är Grasshopper och Rhino. Resultatet pekar på att parametrisk design kan användas för att automatisera en del av arbetsuppgifterna och göra dem snabbare och enklare. Det visade sig också att dessa verktyg kan generera flera olika designalternativ och underlätta beslutfattandet. Att främja samverkan mellan yrkesroller var också en fördel i detta tillvägagångssätt. Nackdelarna inkluderade brist på kunskap och kompetens samt den digitala transformationen som gjorde det svårt för vissa att hänga med i teknikens framfart. Och andra sidan visade det sig att verktygen öppnade flera möjligheter i de tidiga skedena, till exempel genom att utgå från vissa parametrar som bland annat BOA och BTA för att ta fram förslag. En annan möjlighet var att designa trygga miljöer som är materialoptimerade och detta är av vikt ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Sedan lyftes också några utmaningar som identifierades i resultatet, bland annat behovet av innovativa standarder anpassade efter alltmer komplicerade geometrier och teknisk utveckling. För vidare läsning, se Kapitel 4.