Användningen och betydelsen av RenGIS i samrådsprocessen med andra markanvändare

Sammanfattning: Rennärningen bedrivs idag på ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvändare på dessa marker har under åren uppstått och ett behov av en kunskapsbaserad dialog växte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget är Renbruksplaner (RBP), rennäringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennäringen. Skogsstyrelsen har även tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan användas vid samråd. Syftet med detta arbete var därför att studera den praktiska användningen av RenGIS vid samråd med andra markanvändare. Vidare var syftet att studera hur användningen av RenGIS relaterar till rekommendationerna i kommunikationsplanen samt hur de olika markanvändarna upplever att kommunikationen med RBP och RenGIS fungerar. Två samebyar och representanter från de andra markanvändarna intervjuades med hjälp av en i huvudsak kvalitativ metod angående tre samråd som valdes ut. De två samebyarnas förberedelse och genomförande av samråden gjordes på liknande sätt och relaterade till två av kommunikationsplanens rekommendationer. Samebyarna upplevde att RBP och RenGIS bidragit till att de andra markanvändarna fått en ökad förståelse för deras verksamhet, medan representanterna från de andra markanvändarna hade delade uppfattningar om hur RenGIS fungerar som kommunikationsverktyg. Samtliga markanvändare upplevde dock att möjligheten att kunna spela upp GPS-positioner var det som varit mest betydande. Utifrån resultatet i vårt arbete anser vi att RenGIS är ett fungerande kommunikationsverktyg där GPS-positionerna till stor del fungerar som ett bevismaterial för att öka trovärdigheten i det som samebyarna hävdar.