Svenska och grekiska föräldrars inställning till barn med rörelsehinder

Detta är en Magister-uppsats från Psykologiska institutionen

Sammanfattning: Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn. Föräldrar med svensk bakgrund visade mindre tendens att vilja beskydda barn med rörelsehinder, var mer positiva till dessa barns roll i samhället och till tanken att leva med dessa barn samt de visade mer positiv inställning än föräldrar med grekisk bakgrund. Vistelsens längd i Sverige påverkade inte inställningen hos greker. Resultaten diskuteras inom ramen för Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med hänsyn till kulturella skillnader mellan de två föräldragrupperna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)