Demokratiuppdragets dilemma : Gymnasielärares hantering av skolans demokratiuppdrag i pedagogiskpraktik

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse för hur olika faktorer påverkar lärarestolkning och praktiskt-pedagogiska hantering av skolans så kallade demokratiuppdrag, alltså deinledande texter i läroplanerna som behandlar värdegrund, kunskap om demokratiska processer samtträning i kritisk granskning. Studien efterfrågade på vilket sätt läroplanens formulering avdemokratiuppdraget tolkades av lärarna, hur de beskrev sin hantering av det i pedagogisk praktik samtvilka drivkrafter i form av normsystem som kunde spåras hos lärarna. En tredje frågeställning belystehur lärarna uppfattade förekomsten av krav och/eller stöd från omgivningen i förhållande till uppdraget.Förhoppningen var att svaren på dessa frågor kunde öka förståelsen för den problematik som liggerförborgad i den praktiska realiseringen av demokratiuppdraget med dess kombination av fostran,kunskapsförmedling och uppmaning till kritik. Studien utformades som en fallstudie i vilken sju lärarefrån två gymnasieskolor dels intervjuades kring studiens intresseområden, dels observerades underlektioner då demokratiuppdraget behandlades. Urvalet av deltagare var inte slumpmässigt ellerstrategiskt, utan ett resultat av praktiska omständigheter vid studiens genomförande. Metodansatsenvar hermeneutisk och datamaterial från intervjuer och observationer analyserades och kategoriseradestillsammans. Ett analysverktyg baserat på normteori användes i analysen. De resulterande två temanahärrörde från de olika normsystem som styrde lärarnas uppfattning av och didaktiska upplägg kringdemokratiuppdraget. Det ena temat innebar att demokratiuppdraget uppfattades som begränsat ochingående i en generell ordnings- och kamratlighetsfostran, det andra att värdegrunden inomdemokratiuppdraget sågs som problematisk och svårarbetad. De tolkningsproblem som studiensdeltagare upplevde beträffande demokratiuppdraget samt vilka forskningen tidigare visat pååterspeglades i studiens resultat. En uppmuntrande iakttagelse var dock att ett öppet diskussionsklimatrådde under de observerade lektionerna och även reflekterades i intervjuerna. En sådan fri och tillåtandeatmosfär i skolan är enligt studier den faktor som tydligast främjar ett demokratiskt förhållningssätt hoseleverna.