Kunskap om demokrati : en textanalys av läroböcker i samhällskunskap

Sammanfattning: Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000). Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Den kunskapskritiska analysen bygger på tre kunskapsområden som anses väsentliga för medborgarkunskaper: demokratins grundläggande innebörd, demokratiska rättigheter och friheter samt demokratins problem. Utifrån den kunskapskritiska analysen jämförde vi läroböckerna i en komparativ analys. I den komparativa analysen framkom det inga större skillnader mellan läroböckerna i förhållande till programinriktning då de framställer demokrati ur olika perspektiv. Den stora skillnaden är att läroböckerna som används på teoretiska program ställer högre krav på förkunskaper än läroböckerna som används på praktiska program. Samtliga läroböcker uppfyller den teoretiska delen av demokratiuppdraget samt kunskapsuppdraget, eleverna möter demokrati som teori men vi ställer oss frågande till om de får tillräckliga kunskaper för att aktivt delta i demokratin.