Harm Reduction : - En ny dimension inom den restriktiva narkotikapolitiken?

Sammanfattning: Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.