Det Prydliga- vs. det Naturlika förvaltningsidealet : hur två typer av förvaltningsideal kom till och deras respektive främjande av stödjande ekosystemtjänster, med förnalagret som infallsvinkel

Sammanfattning: Det Prydliga förvaltningsidealets rötter har spårats till slutet av 1800-talet och industrialismen framfart, där statsförvaltare kom att börja prioritera upprätthållandet av mer prydliga och välvårdade grönområden (Nolin 1999; Byggnadsstadga 1874). Förnalagret kom under denna tid (och en tid framöver) att anses som skräp, vilket medförde att förnan nästan helt eliminerades från städers grönområden (Litsmark 2014; Byggnadsstadga 1874). Under denna tid upprättades också flera så kallade generaliserande skötselplaner och metoder som fortfarande användas av förvaltare idag (Persson 1999; Persson et al. 2009). Det naturlika förvaltningsidealets ursprung kan istället sägas komma från slutet av 1900-talet, när miljörörelser och hållbarhetsinitiativ började växa i popularitet och storlek (Nolin 1999). Ett av miljörörelsernas resultat blev bland annat lagförandet av Miljöbalken och upprättandet av flera naturlika grönområden (Miljöbalken 1999; Nolin 1999). Under 2000-talet publicerades också ett nytt bedömningsverktyg kallat Ekosystemtjänster som bidrog till att det nu också blev enklare att jämföra olika grönområden och bedömda olika typer av naturligt förekommande fenomen som människan kan dra nytta av (MEA 2005a). Idealen kan skiljas åt med hjälp av hur förvaltandet av likadana grönområden kommer till uttryck på olika sätt. Det Prydliga förvaltningsidealet fokuserar på att upprätthålla prydliga grönområden. Medan det Naturlika förvaltningsidealet istället fokuserar på att försöka främja och bibehålla så många stödjande ekosystemtjänster som möjligt i sina. Fördelarna med förnan kan summeras i dess förmåga att främja alla fem kategorier av stödjande ekosystemtjänster medan dess största nackdel ofta anses vara dess låga estetiska värde (Andersson 2008; MEA 2005b; Litsmark 2014).