Möjligheterna för återvinning eller återanvändning av kaseinfekterad betong

Sammanfattning: Kvarteret Silverskopan som ligger i centrala Stockholm har sedan länge haft problem med fukt i fastigheterna. De mätningar som gjorts har visat tydliga resultat på höga fukt- och kaseinhalter.  Kasein är ett protein som finns i mjölkprodukter och är ofarligt när det förekommer i torr miljö. Det användes i bjälklagen redan vid 1970-talet då det var revolutionerande för användning i ytspackel. Resultatet blev ett spackel med bra flytegenskaper samtidigt som det underlättade för byggarbetarna ergonomiskt och inte nödvändigt att släta ut betongen hukandes. Dock uppstår problem då flytspackel utsätts för fukt eftersom kasein bryts ned i närvaro av vatten under alkaliska betingelser och bildar bland annat gasen ammoniak, som i sin tur påverkar människans hälsa negativt.  Under årens lopp har man vidtagit flera försvarsåtgärder för att de boende ska kunna klara inomhusmiljön, då problemen fortfarande kvarstår har fastighetsägaren beslutat att evakuera boenden och riva fastigheten för att kunna bygga ett nytt, friskt och hälsosamt hus till de boende. På uppdrag av AFA Fastigheter får Toolgate AB leda hela projektet från start till färdig produkt. Man vill på bästa möjliga sätt återvinna kaseininfekterad betong, optimera resursanvändningen och göra det möjligt för cirkulär materialanvändning.  Enligt statistiken av allt avfall i Sverige är ca 35% byggavfall. Detta vill man minska på och kunna möjliggöra återvinning och återbruk till 100% av allt byggavfall som uppkommer vid rivning och upprättning av nya bostäder. Resultatet av optimeringen bidrar till positiv inverkan på ekologisk hållbarhet, hälsosam miljö och stor nytta för kommande projekt.  Syftet med denna rapport är att föreslå möjliga metoder för återvinning av kaseininfekterad betong på bästa möjliga hållbara sätt.  Frågeställningen som kommer att vara i fokus för arbetet är- Kan man återvinna eller återbruka kaseininfekterad betong?  Projektet riktar sig mot AFA Fastigheter samt andra förvaltare, fastighetsägare och konsulter som förhoppningsvis ska kunna ta del av nyttig information efter avslutat projekt.  Detta arbete avgränsas till kvarteret Silverskopan och är kopplat till förprojektet som pågår innan rivningen, denna börjar dock 2024. Ytterligare avgränsningar för arbetet är att det görs i form av en fallstudie där kvarteret ligger i fokus.  Efter utförd litteraturstudie ser man tydlig brist på kunskap gällande hantering av kaseinhaltig betong och hur det kan återvinnas eller återbrukas. Då vi har relativt stora naturtillgångar i Sverige föredrar de flesta aktörer att köpa nytt material istället för att återbruka det gamla. Detta för att det kan medföra en viss risk vid bärighet i nya fastigheter, samtidigt som det är en relativt obeprövad metod. Dock kan det finnas stora möjligheter för användning av återvunnen betong efter bilning av kaseinhaltigt flytspackel. Man bör då förslagsvis använda detta utomhus där det inte påverkar människors hälsa negativt, samtidigt som innevarande halt av ammoniak vädras och späds ut i luften.  Slutligen handlar det om en lönsamhetsfråga för fastighetsägaren. Att bila bort kasein kan innebära höga kostnader, massa tid och energi. Att lämna allting till en avfallsmottagare kan vara ett billigare alternativ. Däremot kan det innebära stor resursbesparing och miljömedvetenhet att bila bort kasein om det inte hunnit tränga ner alltför djupt i betongen.