Skötselåtgärders och platsbetingelsers påverkan på resistens hos renkavle i södra Sverige

Sammanfattning: Renkavle (Alopecurus myosuroides) anses idag som ett problemogräs med tanke på den utbredda resistens som finns i Europa men även i Sverige. Det är framförallt nordvästra Skåne men även sydvästra Skåne som har omfattande problem med renkavle. Jordbruksverket har samlat in renkavleprover från fält i södra Sverige för att testa olika preparat och på så vis kunna se hur utbredd resistensen är hos renkavle på dessa platser. Genom att analysera provsvaren samt inhämta bakgrundsinformation från en del av lantbrukarna har vi försökt hitta aspekter som är avgörande för resistensutvecklingen i renkavle. Informationen om fälten som har inhämtats från lantbrukarna är växtföljd, jordbearbetning, herbicidanvändning 10 år bakåt i tiden, analyssvar från den senaste markkarteringen och jordart. Genom en sorterbar fil har de olika aspekterna sorterats utifrån vad som anses vara intressant att jämföra. Jämförelsen har gjorts genom ett uträknat medelvärde av effekten på preparaten. Medelvärdet är den genomsnittliga effekten av alla testade preparat per fält. Resultaten visar bland annat att det finns lägre effekt av preparaten i Nordvästra och Västra Skåne än i Sydvästra Skåne och Blekinge. Även fast ett område har en hög förekomst av renkavle betyder det inte att effekten av preparaten var låg. Mycket renkavle behöver alltså inte nödvändigtvis betyda mycket resistens. Ett annat intressant resultat från studien är att det finns mindre resistens i ett fält där höstgrödor odlats under en lång tid än i ett fält där höstgrödor odlats färre antal år. Högst effekt av preparaten finns dock i de fälten där höstgrödor odlats sex, sju eller åtta år de senaste 10 åren. Där är även ett större antal fält inräknade. Markegenskaperna spelar också en viktig roll i förekomsten av renkavle. Det syns tydligt att effekten av preparaten är lägre på lerjordarna än på de lättare jordarna. I fälten med lägst och högst effekt av preparaten finns det lägst förekomst av renkavle. Det är tydliga skillnader i skötselåtgärder i de fälten som har högst effekt av preparaten jämfört med resterande. Vi kan också se att fler åtgärder än kemisk bekämpning har använts mot renkavle i de fälten med lägst effekt av preparaten. Det kan vara en anledning till att de har en relativt låg förekomst av renkavle idag.