Kampen om kristendomsundervisningen i folkskolan : En studie av debatten om kristendomsundervisningen i Svensk Läraretidning under 1880- och 1910-talet.

Sammanfattning: Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.