Ökad demokratisering av planeringsprocessen : En analys kring segregation och ungdomars inflytande i stadsplanering

Sammanfattning: Segregation har på senare tid blivit ett ämne som allt mer diskuterats inom den svenska politiska debatten. Regeringen har arbetat fram en strategi för att motverka en ökad segregation, med vision att minska klyftorna och skapa ett tryggare Sverige. En aspekt som regeringen fokuserar på är att öka demokratiseringen i planeringsprocesser, där ett tillvägagångssätt för att öka medborgarinflytande är medborgardialoger. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll medborgarinflytande har i planeringsprocessen, för att öka demokratiseringen i samhället, med fokus på delaktighet i segregerade områden. Då framtidens invånare är dagens ungdomar, kommer studien vidare att titta specifikt på ungdomars delaktighet i stadsplaneringsprocesser. Vi har valt att basera vår studien på två frågeställningar; Hur ser medborgardeltagande respektive medborgarinflytandet ut i segregerade områden? Hur ser ungdomars deltagande i planeringsprocesser ut idag och vilka initiativ tas för att öka deras inflytande? För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en litteraturstudie baserat på tidigare forskning kring medborgardeltagande och segregation, samt en fallstudie av stadsplaneringsprojekt Järvalyftet. Vi har även valt att hålla intervjuer för att samla empiriskt data, dessa utförda med Moa Tunström, Nazem Tahvilzadeh och Sofia Wiberg. Utifrån studien kan det konstateras att begreppet segregation per definition, inte är ett problem. Problemet ligger i konsekvenserna som följer, däribland diskriminering och arbetslöshet. Studien pekar på att det finns ett medborgardeltagande i de segregerade områdena, men i lägre utsträckning än i områden med invånare av en högre socioekonomisk klass. En slutsats baserad på Järvalyftet är att medborgardeltagande inte nödvändigtvis behöver leda till medborgarinflytande. Det är vid övergången mellan deltagande och inflytande som missförstånd kan uppstå, då medborgarna och involverade aktörer kan ha olika uppfattning om medborgarnas inflytande. Ett ökat intresse hos ungdomar gentemot stadsplanering måste skapas för att öka deras inflytande. Genom att öppna fler forum där de uppmuntras att uttrycka sina åsikter om planeringsfrågor, ökar både intresse och engagemang.