Superplasticerarens påverkan och ballastskillnader på betong med krossad betong som ballast : En experimentell studie om tryckhållfasthet, konsistens och fraktionsfördelning

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Sammanfattning: Detta examensarbete är baserat på experimentella studier med avsikten att studera skillnaden som uppstår vid användning av superplasticerare på betong med krossad betong samt makadam och sand som ballast, med avseende på arbetbarhet, konsistens samt tryckhållfasthet. Fraktionsfördelningen kommer även analyseras på den krossade betongen i jämförelse med makadamen och sanden. Det utformades fyra olika blandningar där första blandningen var utan superplasticerare och hade makadam som ballast, andra blandningen innehöll superplasticerare samt makadam som ballast, den tredje blandningen var utan superplasticerare och hade krossad betong som ballast, den fjärde blandningen innehöll superplasticerare och hade krossad betong som ballast. Betongens arbetbarhet uppskattades på samtliga blandningar innan konsistensen mättes. Konsistensen mättes i form av sättmått med hjälp av en sättkon. Sedan tillverkades fyra provkroppar av varje blandning där tryckhållfastheten testades. Resultaten som erhållits visade att superplasticerare var mer effektiv på blandningarna med makadam. Betongens arbetbarhet och konsistens förändrades endast marginellt, dock ökade tryckhållfastheten med 28,7 och 23,8% för blandningarna med makadam respektive krossad betong som ballast. Den krossade betongen visade på bra fraktionsfördelning men skiljde sig någorlunda från makadamen, den stora skillnaden fanns i de finare fraktionsstorlekarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)