Det gymnasiala religionsämnet : en diskursanalys av styrdokument från två nordiska länder

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsämnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremål för analys är Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process på livsåskådningsområdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehållet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgångspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebär att gymnasielevernas meningsskapande process på livsåskådningsområdet är oavhängigt styrdokumentens innehåll i form av ett meningserbjudande. Maktperspektivet förklarar styrdokumentens innehåll som ett normativt påbjudande av detta meningserbjudande på gymnasieskolans institutionella villkor. I undersökningen har diskursanalytisk metod använts för att identifiera de övergripande diskurser och ämnesdiskurser som konstituerar styrdokumenten. Tillämpning av diskursanalytisk metod har inneburit noggrann läsning av det textuella innehållet för att identifiera de regelbundenheter som kan sägas konstituera en viss diskurs. De identifierade diskurserna har sedan analyserats i ett andra steg utifrån ett pluralistiskt perspektiv för att undersöka hur pluralismens innebörder mångfald, individualism och tolerans konstitueras i dessa. Resultatet av diskursanalysen visar att respektive styrdokument konstitueras av en överordnad övergripande diskurs i form av faktakunskap- och färdighetsdiskurs och underordnade ämnesdiskurser i form av religionsdiskurs, fostransdiskurs, sociologi/samhällsdiskurs, vetenskapsdiskurs, filosofi/humanismdiskurs, globaliseringsdiskurs samt existentialismdiskurs. Religion og etikk konstitueras även av en ytterligare ämnesdiskurs i form av fred- och konfliktdiskurs. Det pluralistiska perspektivet påvisar att begreppet pluralism och dess innebörder sammantaget är uttryckt i högre utsträckning i Religion og etikk jämfört med Religionskunskap 1.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)