Etiska perspektiv på riskhantering i samhällsplaneringsprocessen : Hur kan hanteringen av risker med transport av farligt gods förstås utifrån etisk teori?

Sammanfattning: Samhällets hantering av komplexa risker karaktäriseras av osäkerhet, ojämlikhet i exponering och otillräckliga resurser för att hantera riskerna. Det gör att avvägningar måste göras om vilka risker som kan accepteras och hur resurser ska allokeras för att hantera dem. Många av riskerna är också väldigt osannolika. Olyckor som resulteras av transport av farligt gods på vägnätet är exempel på sådana risker. Dessa risker utreds idag ofta av konsulter på företag som har specialiserat sig på ämnet. I avsaknad av specifika nationella kriterier för acceptabla risknivåer förhåller de sig dels till lagstiftning (till exempel Plan- och bygglag), dels till regionala riktlinjer och utvärderingar. Syftet med utredningarna är att beskriva riskerna med transport av farligt gods nära den plats där ny bebyggelse planeras, att bedöma huruvida riskerna kan accepteras samt i de fall riskerna bedöms som oacceptabelt höga även presentera förslag på åtgärder för att minska dem. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa föreslagna åtgärder motiveras, med utgångspunkt i fem etiska teorier. Genom en kvalitativ innehållsanalys där de etiska teorierna har införlivats visar uppsatsen att riskutredningarna och de förslag på åtgärder som presenteras främst bygger på de etiska teorierna utilitarism och teorin om det sociala kontraktet. Detta har konstaterats genom att tre teman identifierats och analyserats: risksamhället, ekonomiska argument och antropocentrism. Vidare har syftet varit att ge förslag på hur riskreducerande åtgärder kan motiveras utifrån etiska teorier som inte visat sig synliga genom den kvalitativa innehållsanalysen. I uppsatsens diskussionskapitel beskrivs hur deontologisk etik, dygdetik samt miljöetik kan användas för att motivera riskreducerande åtgärder på andra sätt. Slutligen konstateras i uppsatsens diskussion och slutsatser att de studerade utredningarna delar tre metodologiska utmaningar. Bland annat finns en motsättning mellan utredningarnas probabilistiska förståelse för risk och hur vissa riskreducerande åtgärder motiveras. En rekommendation görs att konsultföretagen diskuterar dessa utmaningar och deras implikationer för trovärdigheten i utredningarna.