Verifiering av Energikartläggning samt Optimering av Vakuumsystem på Mjukpappersmaskiner : Införandet av ett forsknings- och utvecklingsperspektiv i optimeringsprocessen

Detta är en Master-uppsats från Karlstads universitet/Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik

Författare: Jens Plate; [2018]

Nyckelord: Vakuumsystem; turbofläktar; optimering; pappersbruk;

Sammanfattning: En energikartläggning har gjorts på ett mjukpappersbruk av en tredje part där åtgärdsförslag har presenterats. Förslagen rör brukets färskvattenförsörjning och vakuumsystem, där spillvärme föreslås återvinnas och ackumuleras i en utjämningstank. En verifiering av energikartläggningen genom ett examensarbete blev aktuellt för att säkerställa att förslagen stämmer och att de mest lönsamma åtgärderna för verksamheten har identifierats. Pinchanalys användes för verifieringen av värmeåtervinningspotentialen. En litteraturstudie över tekniker och åtgärder kring vakuumsystem gjordes i syfte att införa ett forsknings- och utvecklingsperspektiv och på så sätt minska risken att lösningar för framtiden förbises och ersätts av konventionell teknik. Målet är att redovisa hur väl den tidigare genomförda energikartläggningen stämmer överens med egna beräkningar (pinchanalysen). Målet är också att redovisa åtgärdsförslag för optimering av vakuumsystemet samt en grundläggande redovisning av den årliga ekonomiska besparingspotentialen. Resultatet visar en diskrepans i värmeåtervinningspotential mellan energikartläggningen och pinchanalysen. Brister i energikartläggningen som förklarar diskrepansen identifierades och diskuterades. Utifrån litteraturstudien togs åtgärdsförslag fram. Samtliga åtgärdsförslag omfattade en investering i moderna höghastighetsturbofläktar med hastighetsreglering och ett åtgärdsförslag inkluderade ett värmeåtervinningssystem med en utjämningstank. Tre olika systemgränser definierades där effekterna av implementeringen av åtgärdsförslagen utvärderades. Resultatet visar, beroende på systemgräns, en årlig ekonomisk besparing på mellan 0,9–2,6 miljoner kronor med en återbetalningstid på mellan 2,8–6,8 år. Anläggningens totala elbehov minskar med 3,6–10,7 procentenheter och anläggningens utsläpp av CO2 minskar med 6,8–20,0 procentenheter. En produktionsökning på ca 4,8 % beräknades för PM1 vilket anses ha en stor påverkan på återbetalningstiden som dock inte inkluderas i studien. Ett skifte i vad som anses som konventionell teknik håller på att ske där gamla vätskeringpumpar ersätts av moderna mer effektiva pumpar. Energikartläggningen anses inte ha en koppling till det pågående skiftet inom industrin och en investering i endast återvinning av spillvärme anses inte lösa befintliga problem som brist på vakuum eller igensättning av värmeväxlare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)