"Min roll är viktig, den kan stärka dem" En kvalitativ intervjustudie om muntliga framställningar av roller, kultur och samspel inom svenska häkten.

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Sociologi

Sammanfattning: Trots den överväldigande kritiken riktad mot svensk häktesverksamhet, kvarstår en brist på forskning inom området. För att utforska området syftar därmed denna studie till att undersöka muntliga framställningar om samspel, kultur och roller bland svenska kriminalvårdare med hjälp av följande forskningsfrågor: 1. Hur beskriver kriminalvårdare samspel under den dagliga verksamheten i relation till klienter och arbetskollegor? 2. Hur beskriver kriminalvårdare roller som skapas under den dagliga verksamheten i relation till klienter och arbetskollegor? 3. Hur beskriver kriminalvårdare kulturen som skapas under den dagliga verksamheten i relation till klienter och arbetskollegor? För att utforska de ovan nämnda forskningsfrågorna genomförs semistrukturerade intervjuer med svenska kriminalvårdare som arbetat på svenska häkten under det senaste året. I en tematisk analys med hjälp av tidigare forskning, Goffmans dramaturgiska perspektiv, och Goffmans teori om totala institutioner, identifieras balansen mellan personligt och privat som ett övergripande tema, med underteman gällande: samarbete med oppositionen, det tuffa kontra det mjuka, och den dolda vardagen. Resultaten visar att kriminalvårdare samarbetar med sitt lag såväl som med klienterna för att uppnå en lugn verksamhet samtidigt som de skiljer mellan personliga och privata relationer. Kompletterande sociala roller och känslomässigt arbete tillåter kriminalvårdare att följa humanitära principer samtidigt som de förblir misstänksamma mot klientens avsikter. Studien finner att kriminalvårdspersonal liknar anstaltspersonal i relation till kultur, roller och samspel. Däremot framför studien möjligheten att häktesverksamhet minskar negativa attityder bland personal på grund av regelbundet byte av publik och minskade emotionella påfrestningar. Studiens nyttjande av Goffmans teorier tillåter en undersökning av hur individer framträder framför andra. Samtidigt krävs framtida forskning för att generalisera resultaten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)