Functional Food : Funktionellt för konsument eller producent?

Sammanfattning: Att hälsa är en ny och växande marknad i Sverige är inget som undgått vare sig producenter eller konsumenter. Medvetenheten hos folket kring hälsa ökar och den svenska befolkningen har aldrig varit så hälsomedveten som den är idag. Trots detta blir vi enligt statistiken allt fetare. Det verkar motsägelsefullt, att sjukdomar som fetma och diabetes kraftigt ökar under samma period där marknadsföringen av nyttigare livsstilar och livsmedel är massiv. Fettsnåla och sockersnåla alternativ bland livsmedelprodukterna ökar och produktionen av hälsosamma produkter har varit på uppgång de senaste åren. Produkter som Functional Food har till syfte att ge ett mervärde för konsumenten i form av vetenskapliga dokumenterade effekter på individens hälsa. Dock finns det trender som visar på en utveckling som inte främjar folkhälsan. Då intresset för hälsa ökar hos konsumenten torde även efterfrågan på hälsosamma livsmedel öka i samma takt vilket i sin tur borde göra befolkningen friskare? Hur kommer det sig att befolkningen blir fetare trots ett ökat intresse för hälsa och ett ökat utbud av hälsosamma livsmedel? I denna studie tar vi reda på vad som driver utvecklingen av produkter som Funktionell Food och undersöka de underliggande faktorerna på marknaden. Vidare undersöker vi och tar ställning till huruvida produkterna har en positiv och/- eller negativ inverkan på konsument respektive producent. För att genomföra vår undersökning har vi genomfört kvalitativa intervjuer med producenter av Functional Food produkter samt en enkätundersökning där vi undersökt de svenska konsumenternas inställning. Vi har uppmärksammat tre trender, Health, Convenience och Pleasure som skapar ett motsägelsefullt konsumentbeteende. Dessa tre trender motverkar varandra och konsekvensen blir att konsumenten skapar ett debet och kredit beteende kring sina matvanor i och med att konsumenten använder Functional Food produkterna för att dämpa sitt dåliga samvete efter en onyttig måltid och använder produkterna som ett komplement istället för ett hälsosamt alternativt. Vi anser att så länge konsumenten använder sig av ett debet och kredit beteende spelar vi ett ”noll summespel” där konsumentens hälsa varken kommer förbättras eller försämras. Därför menar vi att produktutvecklingen av hälsosamma livsmedel tillsammans med de rådande trenderna av lättillgänglighet och njutning enligt vår studie är en bidragande orsak till att den ökade ohälsan inte kommer att minska med hjälp av nyttigare livsmedel.